New Yorks eloperatör NYISO räknade med att efterfrågan på elektricitet skulle nå 32 410 megawatt den 2 juli. Inför toppen uppmanades invånarna att höja temperaturen på luftkonditioneringen och vänta med att använda större hushållsmaskiner tills belastningen minskat.
Bakgrunden var ett ovanligt pressat elsystem. NYISO bedömde tidigare i år att New York hade en normal reservmarginal på endast 417 megawatt inför sommaren, den lägsta på senare år. Under en värmebölja med genomsnittliga dygnstemperaturer på 35 grader kan underskottet i stället närma sig 1 700 megawatt.
Miljoner kylsystem belastar nätet samtidigt
Luftkonditionering skiljer sig från många andra elapparater genom att användningen ökar samtidigt i stora områden. När temperaturen stiger startar kompressorer i bostäder, butiker och kontor under samma timmar. Elnätet måste då ha tillräckligt med produktion och överföringskapacitet för den korta men kraftiga efterfrågetoppen.
Att höja termostaten några grader minskar tiden som kompressorn behöver arbeta. När många hushåll gör samma sak kan den sammanlagda effekten bli betydande. Metoden är en enkel form av efterfrågeflexibilitet, där elanvändningen tillfälligt minskas eller flyttas till en mindre belastad tid på dygnet.
New Yorks borgmästare Zohran Mamdani bad därför invånare och företag att ställa termostaterna på 78 grader Fahrenheit, motsvarande cirka 25,6 grader Celsius. Staden uppmanade även företag att skjuta upp användningen av stora maskiner och bad skyltoperatörer vid Times Square att sänka ljusstyrkan. Samtidigt betonade staden att äldre och andra riskgrupper skulle använda luftkonditionering eller besöka särskilda nedkylningscenter.
Läs även: Trump lyfter förbudet på Anthropics AI – men inte för alla
Ett standardråd blev en politisk strid
Uppmaningen möttes snabbt av hån från konservativa politiker och profiler, som beskrev temperaturmålet som ett exempel på socialism och statlig kontroll. Mamdani svarade att rekommendationen sedan länge varit en del av stadens arbete för att skydda elnätet under värmeböljor. Även New Yorks guvernör Kathy Hochul rekommenderade ett temperaturintervall på 75 till 78 grader Fahrenheit.
Samma temperaturintervall hade tidigare rekommenderats på det amerikanska energidepartementets webbplats. Enligt Newsweek försvann sidan kort efter att Mamdanis uppmaning fått stor uppmärksamhet. Den hade rått hushåll att börja med en inomhustemperatur mellan 75 och 78 grader Fahrenheit under dagen. Vid publiceringen hade departementet inte förklarat varför sidan tagits bort.
The Verge uppger att borttagningen var betydligt större och omfattade omkring 6 000 sidor från energidepartementets Energy Saver avdelning. Material om vattenförbrukning, isolering, solenergi och andra sätt att minska energianvändningen ska också ha försvunnit.
Omfattningen är däremot inte helt klarlagd. Flera Energy Saver guider om bland annat värmepumpar, isolering och LED belysning var fortfarande tillgängliga när den här artikeln skrevs. Det är därför oklart om samtliga rapporterade sidor har raderats permanent, flyttats, varit tillfälligt otillgängliga eller senare återställts.
Teorin: sidan blev ett politiskt problem
Det finns inga bevis för att energidepartementet raderade informationen på direkt order från Vita huset eller för att skydda attackerna mot Zohran Mamdani. Myndigheten har inte heller gett någon offentlig förklaring till varför materialet försvann. Misstankarna bygger i stället på tidpunkten. Först hånades Mamdani av republikanska politiker för att rekommendera 78 grader Fahrenheit. När kritiker påpekade att samma råd fanns hos USA energidepartement försvann myndighetens sida.
Teorin är därför att sidan blev politiskt obekväm. Republikanernas argument byggde på att Mamdanis råd var ett uttryck för socialism, överdriven statlig kontroll och misslyckad energipolitik. Energidepartementets egen guide visade samtidigt att temperaturintervallet mellan 75 och 78 grader länge varit ett vanligt energiråd från den federala staten. Genom att ta bort sidan försvann den tydligaste officiella källan som motsade den politiska berättelsen.
Samtidigt talar omfattningen mot att hela raderingen enbart skulle ha handlat om Mamdani. Enligt The Verge försvann omkring 6 000 sidor om bland annat vattenbesparing, isolering, energieffektiva bostäder och solenergi. Det pekar snarare mot en bredare utrensning av information om energibesparing, där termostatrådet råkade försvinna vid ett politiskt särskilt känsligt tillfälle.
Organisationen Environmental Data and Governance Initiative har tidigare dokumenterat hur Trumpadministrationen förändrat och tagit bort information om klimat, miljörättvisa och miljöpolitik från amerikanska myndighetssajter. Enligt organisationens granskning genomfördes 70 procent fler betydande förändringar på federala miljösidor under administrationens första 100 dagar 2025 än under motsvarande period under Trumps första mandatperiod.
Läs även: Volvo får särskilt tillstånd från USA – trots koppling till Kina
Officiella sajter kan skriva om den digitala historien
Om raderingen var politiskt motiverad visar den hur en regering kan påverka bilden av verkligheten utan att behöva förbjuda en uppgift eller hävda att den är felaktig. Det räcker att ta bort den från den officiella webbplatsen.
När en myndighet publicerar ett råd får informationen en särskild tyngd. När samma sida försvinner blir det svårare för allmänheten och journalister att visa att rådet tidigare varit en etablerad del av myndighetens arbete. Debatten kan då förskjutas från att handla om ett tekniskt råd för att minska belastningen på elnätet till att framställa samma råd som en enskild politikers ideologiska projekt.
Äldre kopior kan fortfarande finnas hos Internet Archive och andra arkivtjänster. De flesta människor möter däremot myndighetens nuvarande webbplats, inte en arkiverad version. Den som kontrollerar vad som finns kvar på den officiella sajten kan därför också påverka vilka fakta som uppfattas som aktuella, legitima och värda att hänvisa till.
Det går inte att slå fast att det var syftet i det här fallet. Men tidslinjen, den uteblivna förklaringen och administrationens tidigare förändringar av offentligt miljömaterial gör att raderingen väcker större frågor än hur varmt amerikaner bör ha hemma. Den handlar också om vem som får bestämma vilka delar av myndigheternas kunskap som ska vara synliga när fakta kolliderar med ett politiskt budskap.
