Arbetsgivaren krävde AI – han slapp av religiösa skäl

David Durman arbetar som forskningsadministratör vid University of Kentucky. När universitetet började kräva användning av AI i arbetet ansökte han om att själv slippa använda tekniken.

Hans invändning bygger inte främst på integritet eller risken för felaktiga AI-svar. Durman argumenterade i stället för att hans humanistiska övertygelse kräver att han själv tar ansvar för sitt tänkande, sina beslut och de moraliska konsekvenserna av sina handlingar.

Att lämna över sådana delar av arbetet till generativ AI och stora språkmodeller strider därför mot hans övertygelse, enligt ansökan som American Humanist Association hjälpte honom med.

Han ville inte lämna över sitt tänkande till AI

Durmans argument går längre än att bara säga nej till ChatGPT eller Microsoft Copilot.

Han menar att människans förmåga att tänka och resonera själv är något som bör skyddas. Han har också invändningar mot AI påverkan på människors arbete, miljön och mänskligt skapande.

American Humanist Association betonar samtidigt att humanister inte har en gemensam syn på AI. Det är alltså Durmans personliga och uppriktigt hållna övertygelse som ligger bakom undantaget, inte en generell regel om att humanister inte får använda AI.

I slutet av augusti skickade han med organisationens hjälp en begäran om anpassning till universitetets Office of Equal Opportunity. Efter ett möte i september godkändes begäran den 25 september eftersom universitetet bedömde att lösningen inte skapade en orimlig belastning för hans avdelning.

Läs mer: AI-användningen exploderar i Sverige – åtta av tio använder tekniken

Han slipper AI men inte kollegornas användning

Undantaget innebär inte att Durman kan kräva en helt AI-fri arbetsplats.

Tom’s Hardware rapporterar att han slipper använda AI personligen för sina arbetsuppgifter. Han behöver däremot fortfarande delta i möten där AI används och samarbeta med kollegor som använder tekniken.

Material som han producerar kan också behandlas av AI om arbetsgivaren behöver det.

Gränsen går alltså vid hans egen användning.

Det är en betydligt smalare lösning än att universitetet förbjuds att använda AI runt honom och visar hur ett sådant undantag kan fungera i praktiken när AI redan är en del av organisationens arbetsflöden.

Humanism kan omfattas av religionsskyddet

Att undantaget beviljades trots att Durman är sekulär humanist kan låta motsägelsefullt.

Men den amerikanska arbetsrätten begränsar inte religionsskyddet till traditionella religioner eller tro på en gud.

Den amerikanska myndigheten Equal Employment Opportunity Commission, EEOC, skriver att Title VII även kan skydda uppriktigt hållna religiösa, etiska och moraliska övertygelser. Arbetsgivare ska göra rimliga anpassningar när en sådan övertygelse kolliderar med ett arbetskrav, så länge anpassningen inte innebär en betydande belastning för verksamheten.

Det betyder däremot inte att vilken personlig åsikt som helst automatiskt ger rätt till ett undantag.

Bedömningen görs individuellt och arbetsgivaren kan bland annat väga in hur övertygelsen ser ut och vilka praktiska konsekvenser ett undantag skulle få.

Läs mer: Ny rapport: De här jobben är mest utsatta av AI och robotar

Beslutet ger inte alla rätt att säga nej till AI

American Humanist Association beskriver fallet som det första i sitt slag där en humanist fått ett arbetsplatsundantag från personlig AI-användning på den här grunden. Det är organisationens beskrivning och inte ett domstolsavgörande som skapar en ny generell rättighet.

Durmans arbetsgivare godkände hans begäran. Fallet gick alltså inte hela vägen genom en domstolsprocess där en domare slog fast hur lagen ska tillämpas på obligatorisk AI-användning.

Det gäller dessutom amerikansk arbetsrätt.

Beslutet betyder därför inte att svenska anställda automatiskt kan hänvisa till religion eller livsåskådning för att slippa ett AI-verktyg som arbetsgivaren kräver.

Men själva konflikten lär bli allt mindre ovanlig.

AI blir ett krav på allt fler arbetsplatser

Generativ AI har på kort tid gått från ett frivilligt hjälpmedel till ett arbetsverktyg som många företag aktivt förväntar sig att personalen använder.

På svenska arbetsplatser är utvecklingen redan tydlig. Internetstiftelsens siffror som TeknikGeek tidigare rapporterat om visar att 56 procent av förvärvsarbetande svenskar använder AI på jobbet. Bland tjänstemän är andelen 71 procent.

Läs mer: Från chatbot till livsguide – nu växer AI Spiralism

När tekniken blir en integrerad del av ordinarie arbetsflöden förändras också frågan.

Tidigare handlade debatten mycket om huruvida anställda skulle få använda ChatGPT på jobbet.

Nästa konflikt kan bli den motsatta. Vad händer när arbetsgivaren inte bara tillåter AI, utan faktiskt kräver att du använder den? David Durman fick sitt svar. Han slipper.

Men hans individuella undantag visar också att frågan om rätten att säga nej till AI precis har börjat.