Amazon bygger kärnkraft för att driva AI

Den 19 oktober presenterade energibolaget American Electric Power (AEP) och kärnkraftsutvecklaren X-energy ett nytt samarbete i den amerikanska delstaten Indiana. Planen omfattar tolv små modulära kärnreaktorer av modellen Xe-100, med en sammanlagd elektrisk effekt på 960 megawatt. Amazon ska finansiera delar av utvecklingsarbetet.

Reaktorerna planeras i Sullivan County, på området kring det tidigare kolkraftverket Breed Generating Station. Platsen ägs av AEP, som också är tänkt att ansvara för driften om projektet blir verklighet.

Amazon ska betala, men elen går till det vanliga nätet

En viktig detalj är hur elproduktionen ska användas. Till skillnad från datacenter som försörjs av egna kraftverk ska de planerade reaktorerna anslutas till det regionala elnätet. Elektriciteten ska därmed kunna användas av både Amazons datacenter och andra elkunder.

Amazon avser att teckna ett långsiktigt elköpsavtal som enligt AEP ska täcka anläggningens kostnader och drift under avtalsperioden. Företagen framhåller att upplägget är utformat för att skydda befintliga elkunder från ökade kostnader till följd av projektet.

Det betyder däremot inte att Amazon redan har betalat för tolv färdiga reaktorer. Avtalet gäller utveckling och genomförbarhetsstudier. Ett slutligt investeringsbeslut återstår innan bygget kan gå vidare.

Satsningen skiljer sig från ett annat Amazonprojekt i Texas, där ett gigantiskt datacenter planeras få tillgång till lokal elproduktion från naturgas. Det kraftsystemet är utformat för att kunna leverera elektricitet direkt till datacentret utan att först använda det vanliga elnätet.

Läs mer: Amazons nya datacenter kan bli ett klimatproblem i rekordklass

Små reaktorer med helium och särskilt kärnbränsle

Tekniken som Amazon satsar på skiljer sig från traditionella kärnkraftverk. Varje Xe-100-reaktor är konstruerad för att leverera 80 megawatt elektricitet och använder helium som kylmedel i stället för vatten.

Reaktorerna använder dessutom ett särskilt bränsle kallat TRISO. Uranet kapslas in i flera lager av kolbaserade material och keramik, som ska kunna stå emot mycket höga temperaturer och hålla kvar radioaktiva ämnen.

Bränslepartiklarna samlas i kulor som ungefär motsvarar biljardbollar i storlek. Konstruktionen är avsedd att ge reaktorn passiva säkerhetsegenskaper, där bränslets tålighet och reaktorns fysik bidrar till att begränsa risken för allvarliga skador vid fel.

Enligt det amerikanska energidepartementet fick X-energys bränslefabrik i Tennessee ett viktigt myndighetstillstånd i februari 2026. Den kommersiella bränsleproduktionen väntas dock inte börja förrän i början av 2028.

Amazon och X-energy har större ambitioner än den planerade anläggningen i Indiana. Företagen vill tillsammans bidra med mer än fem gigawatt ny kärnkraftskapacitet till USA elnät fram till 2039.

Det första projektet i samarbetet är Cascade Advanced Energy Facility i delstaten Washington. Indiana blir därmed ytterligare en del av en större kärnkraftsstrategi, där Amazon vill använda långsiktiga elavtal för att möjliggöra nya kraftverk.

Tekniken måste fortfarande bevisa sig

Den stora utmaningen är att Xe-100 ännu inte har tagits i kommersiell drift. X-energy arbetar fortfarande med tillståndsprocessen för sin första planerade anläggning vid kemiföretaget Dows fabrik i Seadrift, Texas.

Enligt TechCrunch har byggandet där ännu inte inletts. Projektet ska omfatta fyra Xe-100-reaktorer och är en viktig första prövning av den teknik som Amazon nu vill använda i betydligt större skala.

Tanken bakom små modulära reaktorer, ofta kallade SMR, är att standardiserade komponenter och upprepade byggen på sikt ska kunna sänka kostnaderna. Men tekniken måste fortfarande visa att den kan byggas och drivas kommersiellt till konkurrenskraftiga priser. Något datum för när kraftverket i Indiana skulle kunna börja leverera elektricitet har ännu inte presenterats.

AI-jättarnas jakt på elektricitet fortsätter

Amazon är långt ifrån ensamt om att vända sig till kärnkraft. TeknikGeek har nyligen rapporterat hur Google tecknat ett omfattande avtal med energibolaget Constellation om att öka produktionen från befintliga amerikanska kärnkraftverk med totalt 890 megawatt.

Skillnaden är att Google vill få ut mer el ur anläggningar som redan är i drift, medan Amazons nya projekt bygger på reaktorer som fortfarande är under utveckling. Det kan ge Amazon helt ny produktionskapacitet, men innebär också större osäkerhet kring byggkostnader och tidsplan.

Läs mer: Google säkrar 40 miljarder till kärnkraft

Bakom investeringarna finns samma problem. AI-datacenter behöver stora mängder elektricitet dygnet runt, samtidigt som tillgången till elnätskapacitet blir en begränsning för nya etableringar. TeknikGeek har tidigare rapporterat om liknande utmaningar i Europa, där bland annat Sverige och övriga Norden pekas ut som växande datacentermarknader.

Läs mer: AI-boomen pressar Europa – Sverige blir vinnare

För Amazon handlar kärnkraftssatsningen därför om mer än att minska utsläppen. Genom att vara en långsiktig köpare av elektricitet vill företaget skapa förutsättningar för ny elproduktion som annars kan vara svår att finansiera.

Men innan någon av de tolv reaktorerna kan leverera el måste projektet passera både tekniska, ekonomiska och regulatoriska hinder. Avtalet visar hur långt Amazon är berett att gå för att säkra framtidens AI-infrastruktur, men det är ännu ingen garanti för att kraftverket faktiskt byggs.