Youtube presenterade nyligen en ny AI-funktion som låter användare beskriva vad de vill se genom textprompts. Istället för att enbart förlita sig på plattformens rekommendationsalgoritmer ska användare kunna skriva vad de är sugna på att titta på och få ett personligt videoflöde genererat av AI.
Rent tekniskt är satsningen imponerande. Youtube försöker kombinera sin enorma mängd innehåll med generativ AI för att skapa ännu mer personliga rekommendationer. Problemet är bara att jag inte är övertygad om att det löser något verkligt problem för användarna.
Jag vill inte behöva öppna Netflix och fundera på vilket humör jag är på eller vilka filmer som eventuellt skulle passa mig just nu. Om jag redan visste det hade jag kunnat välja själv.
Hela poängen med Netflix- eller Youtube-rekommendationer är att tjänsten redan känner till mina vanor och preferenser. Den ska hjälpa mig att upptäcka något nytt, inte be mig göra jobbet åt den. Samma logik gäller exempelvis Spotify, Storytel och många andra av internets mest framgångsrika plattformar.
Därför känns det märkligt att teknikbranschen just nu verkar röra sig i motsatt riktning.
Läs mer här: Nu vill Youtube veta exakt vad du vill titta på
När algoritmen redan känner dig
Youtube är ett intressant exempel eftersom plattformens största styrka aldrig har varit sökfunktionen eller användargränssnittet. Det som gjort Youtube till en av världens mest framgångsrika plattformar är dess förmåga att förstå vad människor faktiskt vill titta på.
Efter nästan två decennier av data, tittarhistorik och användarbeteenden har Youtube byggt upp en rekommendationsmotor som ofta känner mina intressen bättre än jag själv gör. Den hittar nya kreatörer, nya ämnen och nya perspektiv som jag inte aktivt letade efter men ändå fastnar för.
Det är också därför den nya AI-funktionen känns något bakvänd.
Istället för att låta algoritmen göra sitt jobb ska jag nu själv beskriva vad jag vill se genom textkommandon. Men det är ju just där problemet uppstår. När jag öppnar Youtube vet jag sällan exakt vad jag vill titta på. Hela poängen med en bra rekommendationsmotor är att den hittar innehåll jag inte visste att jag var intresserad av.
De bästa videorna jag upptäckt genom åren är nästan alltid sådana jag aldrig själv hade sökt efter. En dokumentär, en teknikkanal eller ett nischat ämne som råkade dyka upp eftersom algoritmen förstod att det fanns en rimlig chans att jag skulle uppskatta det.
Om jag redan vet exakt vad jag vill se behöver jag egentligen bara använda sökfältet.
Samma utveckling syns hos Google
Youtube är långt ifrån ensamt om att gå i den här riktningen.
När Google nyligen presenterade vad bolaget själva beskriver som den största förändringen av sökmotorn på 25 år var budskapet tydligt. AI ska bli det nya gränssnittet mot internet.
Istället för att söka ska vi konversera. Istället för att jämföra flera olika källor ska AI sammanfatta informationen åt oss. Istället för att navigera på webben ska vi få färdiga svar serverade direkt.
Även här är tekniken imponerande. Jag använder själv AI varje dag och ser enorm potential i många av de nya funktionerna.
Men frågan är om utvecklingen alltid går i användarens riktning.
En av internets stora styrkor har varit möjligheten att upptäcka nya perspektiv, jämföra olika källor och själv avgöra vilken information som är mest trovärdig. När allt fler tjänster börjar filtrera innehållet genom AI-modeller finns en risk att upplevelsen blir mer effektiv men samtidigt mindre utforskande.
Det gäller inte bara sökningar. Det gäller även video, musik, nyheter och sociala medier.
Ju fler lager av AI som placeras mellan användaren och innehållet, desto mindre direkt blir relationen till själva materialet.
Läs även: Största förändringen på 25 år – Google gör om söket
AI har blivit målet i sig
Det som gör utvecklingen särskilt intressant är att många av de produkter som nu ska ”förbättras” med AI redan fungerar väldigt bra.
När Spotify lanserade Discover Weekly blev funktionen populär just därför att den ofta lyckades introducera musik som användaren inte visste fanns. Youtube har byggt en stor del av sin framgång på samma princip. Netflix försöker göra samma sak med film och tv-serier.
Gemensamt för alla dessa tjänster är att deras styrka inte ligger i att användaren berättar exakt vad den vill ha. Styrkan ligger i att systemen kan göra kvalificerade gissningar baserat på beteenden, vanor och tidigare val.
De bästa rekommendationssystemen känns nästan osynliga. De arbetar i bakgrunden och presenterar innehåll som känns relevant utan att användaren behöver tänka särskilt mycket på processen.
Det är därför jag ibland får känslan av att AI-hypen håller på att gå före användarnyttan.
I Silicon Valley har AI blivit den dominerande berättelsen för nästan hela teknikbranschen. Investerare vill höra om AI. Företagsledningar vill prata om AI. Produktlanseringar förväntas innehålla AI.
Men det betyder inte automatiskt att AI är rätt lösning i varje produkt och situation.
Historien är full av exempel där ny teknik introducerats långt innan användarna faktiskt efterfrågade den. I vissa fall har innovationerna förändrat världen. I andra fall har de mest skapat mer komplexitet.
Det viktigaste är inte att det är AI
Missförstå mig inte. Jag tror att AI kommer förändra hur vi använder teknik under många år framöver. Jag använder redan AI dagligen och skulle inte vilja vara utan många av de verktyg som nu växer fram.
Men det betyder inte att varje algoritm måste ersättas av en AI-assistent.
Det betyder inte heller att varje användarupplevelse blir bättre bara för att den innehåller generativ AI.
Den viktigaste frågan borde vara betydligt enklare än så: blir produkten faktiskt bättre för användaren?
Om svaret är ja spelar det ingen roll om lösningen bygger på AI, traditionella algoritmer eller någon annan teknik. Om svaret är nej spelar det heller ingen roll hur avancerad tekniken bakom är.
Just därför känns Youtubes nya AI-funktion som ett intressant test för hela branschen. Inte för att tekniken i sig är revolutionerande, utan för att den visar hur teknikföretag allt oftare verkar utgå från att AI ska vara nästa steg oavsett vilket problem som ska lösas.
Kanske kommer användarna att älska det.
Men kanske är det också en påminnelse om att den bästa tekniken ibland är den som arbetar i bakgrunden utan att vi ens märker att den finns där.