Ny teknik lagrar företagshemligheter i DNA

Om ett företags servrar krypteras av ransomware, molnleverantören försvinner eller de vanliga säkerhetskopiorna manipuleras behövs en kopia som angriparen aldrig kan nå över nätverket. Franska Biomemory tror att den kopian kan bestå av DNA.

Företagets nya tjänst DNA Shield omvandlar utvald digital information till syntetiskt DNA som därefter förvaras helt offline. Biomemory riktar tjänsten mot små men mycket värdefulla datamängder, exempelvis kryptografiska nycklar, företagshemligheter, reglerade dokument och information som krävs för att återställa kritiska system.

DNA Shield är alltså inte en ny SSD eller ett minneskort för vanliga filer. Det är snarare tänkt som ett digitalt kassaskåp som bara öppnas när något har gått riktigt fel.

Ettor och nollor blir DNA

Principen bakom DNA-lagring är att digital information först översätts från ettor och nollor till sekvenser byggda av DNA:s fyra baser. Därefter syntetiseras de fysiska DNA-strängarna och placeras i en behållare för långtidsförvaring.

Med DNA Shield väljer och krypterar kunden först informationen i sin egen miljö. Biomemory kodar sedan det krypterade paketet till syntetiskt DNA och förvarar det offline under kontrollerade former.

Om informationen senare behöver återställas begär kunden åtkomst genom DNA Shield-tjänsten. DNA:t måste då läsas med DNA-sekvensering innan informationen kan översättas tillbaka till digital form. Det är alltså en betydligt mer omständlig process än att koppla in en extern hårddisk, men det är också poängen.

Ska kunna ligga orört i 150 år

En av DNA-teknikens största fördelar är livslängden. Biomemory säger att lagringsmediet kan utformas för att behålla information i 50, 100 eller 150 år utan att datan regelbundet måste kopieras över till nya hårddiskar eller band.

Företaget beskriver DNA som särskilt lämpat för så kallad cold storage, alltså information som sällan behöver läsas men måste finnas kvar under mycket lång tid. När DNA:t väl ligger lagrat krävs dessutom ingen elektricitet för att hålla själva datan vid liv.

Det betyder däremot inte att DNA Shield redan har bevisats fungera problemfritt i 150 år. Produkten lanseras först nu och uppgiften om livslängden bygger på egenskaperna hos DNA och Biomemorys specificerade lagringsmetod, inte på ett 150 år långt test av den färdiga tjänsten.

Nätverket kan inte nå kopian

Säkerhetsargumentet är egentligen enklare än DNA-tekniken bakom det.

En ransomwaregrupp kan försöka ta sig in i servrar, molnkonton och anslutna backupsystem. DNA Shield ska däremot ligga fysiskt separerat från de system som informationen normalt används i.

Det gör att en angripare inte kan logga in på DNA:t eller kryptera det över internet. Men det betyder inte att informationen är omöjlig att stjäla. Fysisk åtkomst, problem i processen kring krypteringsnycklar eller brister hos tjänsteleverantören är fortfarande möjliga risker.

Det är därför mer korrekt att beskriva tekniken som ett extra offline-lager än som data som är ”ohackbar”.

Läs mer: Molnleverantör försvann – nu saknas 50 TB data

Tjänsten är inte billig

DNA Shield befinner sig fortfarande i ett tidigt kommersiellt skede. Biomemory öppnade sitt Early Access-program i oktober och söker ett begränsat antal företag och organisationer som ska testa tjänsten med sin egen data.

TechRadar uppger efter kontakt med Biomemory att abonnemanget börjar på 10 000 euro i månaden, motsvarande drygt 100 000 kronor. Pilotfasen ska pågå från hösten 2026 till mitten av 2027 innan en bredare lansering.

Biomemory har ännu inte publicerat några tydliga kapacitetsnivåer för DNA Shield. Det finns inte heller någon offentlig lista över kunder eller oberoende tester som visar hur snabbt en akut återställning fungerar i praktiken.

Företaget har redan sålt DNA på kort

Biomemory är inte helt nytt på området. Redan 2023 lanserade företaget sin DNA Card, ett kreditkortsstort format där information lagrades i torkat syntetiskt DNA.

Kapaciteten var däremot bara en kilobyte, ungefär nog för en kort text. Två identiska kort kostade då omkring 1 000 dollar. När informationen skulle läsas behövde DNA:t skickas till ett laboratorium för sekvensering.

Den produkten visade framför allt att tekniken fungerade utanför forskningslaboratoriet. DNA Shield är tänkt att bli ett mer praktiskt företagsverktyg där Biomemory själv hanterar hela kedjan från kodning till återställning.

DNA är inte tänkt att ersätta hårddisken

Trots den extrema livslängden finns en avgörande nackdel. Att skriva och läsa DNA är både långsammare och betydligt dyrare än traditionell lagring.

Det gör tekniken dåligt lämpad för dokument som ändras varje dag, stora aktiva databaser eller information som snabbt måste hämtas fram. Biomemory beskriver själv DNA Shield som ett komplement till befintliga säkerhetssystem, inte som en ersättare för servrar, molnlagring eller vanliga backuper.

Ett av användningsområdena är att lagra delar av systemet som används för att återställa kryptografiska nycklar. Om människor slutar, leverantörer byts eller den normala infrastrukturen förstörs ska den fysiskt separerade kopian fortfarande finnas kvar.

Läs mer: Bygget av jättetunneln under Östersjön står still efter cyberattack

En backup för den riktigt dåliga dagen

DNA Shield löser alltså inte problemet med daglig backup. Tekniken är för långsam, dyr och omständlig för det.

Men just det kan vara dess styrka. Information som är fysiskt bortkopplad från företagets vanliga IT-miljö är också betydligt svårare att förstöra tillsammans med resten av systemen.

För de flesta är ett DNA-prov som måste sekvenseras på laboratorium en absurd metod för att spara en fil. För en kryptografisk nyckel som fortfarande måste fungera efter en katastrofal cyberattack om 30 år ser kalkylen annorlunda ut.

Och om Biomemorys löfte håller kan samma lilla DNA-behållare fortfarande gå att läsa långt efter att dagens hårddiskar, servrar och molntjänster har försvunnit.