Det säkerhetspolitiska läget gör cybersäkerheten till en del av Sveriges totalförsvar, enligt Jan Riise, riksdagsledamot för Miljöpartiet, ledamot i konstitutionsutskottet och partiets talesperson i AI-frågor.
Cybersäkerhet är en mycket viktig del av Sveriges totalförsvar. Vård, el, vatten, transporter, betalningar och digital kommunikation måste fungera även under cyberangrepp och andra allvarliga störningar, säger Jan Riise till TeknikGeek.
Förslaget innebär 100 miljoner kronor mer än regeringens anslag i det budgetalternativ som Miljöpartiet lagt fram. Det är alltså ett oppositionsförslag, inte en redan genomförd statlig satsning. När Jan Riise uppger att partiet har avsatt pengarna handlar det om hur Miljöpartiet prioriterar i sin egen budgetmotion.
Annons
Läs mer: Nytt L-förslag: HemChat ska bredda svenskarnas AI-kunskap
Kommuner och regioner pekas ut
Jan Riise lyfter särskilt kommuner och regioner. De ansvarar för verksamheter som vård, vattenförsörjning och lokal digital service, men har mycket olika ekonomiska och tekniska förutsättningar att möta cyberhot.
Vi vill investera mer i det civila försvaret och cybersäkerheten, stärka säkerheten i kommuner och regioner och förbättra samarbetet mellan staten, näringslivet och civilsamhälle.
säger Jan Riise
Regeringens budget för 2026 innehåller redan förstärkningar av cybersäkerheten, bland annat av Nationellt cybersäkerhetscenter. Regeringen har även finansierat kommuners och regioners skyldigheter enligt den nya cybersäkerhetslagen. Miljöpartiets 100 miljoner ska därför beskrivas som ett tillskott utöver pågående statliga satsningar, inte som Sveriges enda eller första cybersäkerhetspaket.
Läs om alla partiers teknikpolitik här
Vill minska sårbara beroenden
Miljöpartiets svar handlar inte bara om pengar. Partiet vill minska sårbara teknikberoenden, skapa reservrutiner och bygga system som kan återställas snabbt efter en attack. Det knyter samman cybersäkerheten med partiets krav på digital självständighet och större kontroll över samhällsviktig data.
Vi behöver också minska sårbara teknikberoenden, säkerställa reservrutiner och bygga system som går att återställa snabbt efter en attack, säger Jan Riise.
En sådan inriktning ligger nära grundprinciperna för modern cyberresiliens: verksamheter ska inte bara försöka stoppa varje angrepp, utan också kunna begränsa skadan och återgå till normal drift. Däremot framgår inte hur de 100 miljonerna ska fördelas mellan myndigheter, kommuner, regioner, utbildning och tekniska skyddsåtgärder.
