350 myndighetssidor saknar viktigt integritetsskydd

Det lilla hänglåset och HTTPS i adressfältet betyder att innehållet mellan dig och webbplatsen är krypterat. Men det betyder inte nödvändigtvis att ingen på nätverket kan se vilken sajt du försöker besöka.

Den amerikanske senatorn Ron Wyden varnar nu för att minst 350 federala webbadresser saknar stöd för en relativt ny teknik kallad Encrypted Client Hello, ECH. Bland exemplen finns FBI tipssida, amerikanska ambassader och Department of Veterans Affairs nätbaserade stöd för personer i kris.

En internetleverantör, nätverksadministratör eller annan aktör som kan övervaka anslutningen kan därför i vissa fall se att en person ansluter till den känsliga webbplatsen, även om själva informationen som skickas fortfarande är krypterad.

HTTPS döljer inte alltid sajtnamnet

För att förstå problemet måste man skilja på innehållet i en anslutning och informationen som behövs för att själva anslutningen ska starta.

När webbläsaren kontaktar en webbplats skickas först ett så kallat ClientHello som en del av TLS-handshake. Där finns normalt Server Name Indication, SNI, som berättar vilket domännamn webbläsaren vill ansluta till.

Själva sidan kan därefter laddas över en helt krypterad HTTPS-anslutning, men en aktör som övervakar nätverket kan redan ha hunnit se domännamnet.

Läs mer: Har du Chrome? Därför borde du starta om den nu

FBI-tipset kan alltså vara krypterat

Det här betyder inte att någon som tittar på nätverkstrafiken automatiskt kan läsa vad en person skriver till FBI.

Formulärinnehåll, meddelanden, lösenord och andra data kan fortfarande vara skyddade av HTTPS. Problemet är i stället metadata: det kan vara möjligt att se att personen besöker just FBI tipssida.

I andra situationer kan själva besöket vara känsligt. Det kan exempelvis handla om en viss krislinje, en viss ambassad eller en webbplats där visselblåsare lämnar information.

350 federala adresser pekas ut

Wydens kontor har sammanställt en icke fullständig lista över 350 amerikanska federala webbadresser som enligt senatorn skulle kunna få bättre skydd genom ECH.

På listan finns bland annat FBI tipstjänst, Federal Trade Commissions sida för att rapportera bedrägerier, ett stort antal amerikanska ambassader och Department of Veterans Affairs tjänster för personer som söker stöd vid självmordsrisk.

Wyden har därför uppmanat den amerikanska cybersäkerhetsmyndigheten CISA och den federala IT-ledningen att börja kräva ECH på känsliga statliga webbplatser.

ECH gömmer det riktiga domännamnet

Encrypted Client Hello är utvecklat för att täppa till just den här luckan.

Med ECH delas den första TLS-kommunikationen upp i en yttre och en krypterad inre del. Det riktiga domännamnet placeras i den krypterade delen, vilket gör det betydligt svårare för en mellanhand att avgöra vilken specifik webbplats användaren kontaktar.

Cloudflare beskriver det som att nätverket fortfarande kan se att användaren ansluter till Cloudflares infrastruktur, men inte vilken av de ECH-skyddade webbplatserna hos Cloudflare som faktiskt besöks.

Läs mer: Åtta svaga säkerhetsnycklar satte internet i beredskap

Webbläsarna har redan stödet

Tekniken är inte bara ett framtidsförslag.

Firefox har haft ECH aktiverat som standard sedan version 119. Chrome har också stöd för tekniken och Google beskriver ECH som fullt lanserat efter en gradvis utrullning.

Men det räcker inte att webbläsaren har stödet. Webbplatsen och infrastrukturen den använder måste också vara konfigurerade för ECH, annars används fortfarande en vanlig TLS-anslutning där domännamnet kan exponeras.

DNS kan fortfarande avslöja dig

Det finns dessutom ytterligare en lucka.

Innan webbläsaren ansluter till webbplatsen måste den normalt slå upp domänens IP-adress via DNS. Om den DNS-förfrågan skickas okrypterad kan den i sig avslöja vilken webbplats användaren är på väg till, även om ECH senare skyddar TLS-anslutningen.

Mozilla rekommenderar därför att ECH kombineras med krypterad DNS, exempelvis DNS over HTTPS, DoH. Tillsammans skyddar teknikerna två olika delar av anslutningen: DNS-frågan och domännamnet i TLS-handshaken.

Det är inte samma sak som anonymitet

ECH gör inte användaren anonym på internet.

En nätverksaktör kan fortfarande se IP-adresser, trafikmönster och mängden data som skickas. I vissa fall kan en IP-adress dessutom vara så nära kopplad till en viss tjänst att det fortfarande går att dra slutsatser om vilken webbplats som används.

Skyddet blir starkast när många webbplatser delar samma infrastruktur. Då kan ECH göra det betydligt svårare att avgöra exakt vilken av sajterna som besöks.

Det är därför tekniken främst ska ses som ett extra integritetsskydd ovanpå HTTPS, inte som en ersättning för exempelvis en VPN eller Tor när stark anonymitet krävs.

Kan samma sak hända på svenska myndighetssidor?

Ja, tekniskt sett. Problemet är inte specifikt för USA. Alla webbplatser som använder vanlig TLS utan ECH kan i princip exponera domännamnet på samma sätt, och vanlig okrypterad DNS kan dessutom avslöja webbplatsen redan innan anslutningen upprättas.

TeknikGeek har däremot inte hittat någon motsvarande offentlig svensk kartläggning från exempelvis Digg, MSB, PTS eller Internetstiftelsen som visar hur många svenska myndighetssidor som använder ECH. Därför går det inte att säga att ett visst antal svenska myndigheter har samma problem utan att först testa sajterna individuellt.

Det känsliga kan vara själva besöket

För de flesta webbsidor är det kanske inte särskilt avslöjande att någon ser vilket domännamn du besöker.

För vissa tjänster är situationen en annan. En person som kontaktar en viss myndighet, en viss krislinje eller en särskild rapporteringskanal kan avslöja något känsligt redan genom valet av webbplats, även om ingen kan läsa vad personen skriver där.

Det är precis det Wyden vill komma åt med kravet på ECH.

HTTPS har gjort webben betydligt säkrare, men krypterat innehåll är inte alltid samma sak som ett privat besök.

Och på en känslig webbplats kan just den skillnaden vara viktigast av allt.