Åtta svaga säkerhetsnycklar satte internet i beredskap

Av: Martin Nyberg

Publicerad
Uppdaterad
Foto: OpenAI

Åtta digitala nycklar som skulle vara praktiskt taget omöjliga att gissa visade sig vara extremt svaga. Det kunde ha gjort det möjligt att skapa falska certifikat för riktiga webbplatser, och nu blockeras de snabbt i webbläsare och operativsystem.

När du öppnar banken, mejlen eller en webbutik kontrollerar webbläsaren ett digitalt certifikat för att försäkra sig om att den faktiskt pratar med rätt webbplats.

Nu har en allvarlig svaghet hittats i just den infrastrukturen.

Privata nycklar kopplade till åtta mellanliggande certifikat från den indiska certifikatutfärdaren eMudhra var så svaga att de kunde återskapas. Sex av certifikaten kunde användas för TLS, systemet bakom HTTPS, medan två användes för kodsignering.

Annons

Med en sådan privat nyckel skulle en angripare i teorin kunna skapa falska certifikat som ser legitimt signerade ut för system som fortfarande litar på den komprometterade certifikatkedjan.

En av nycklarna var bokstavligen siffran 4

Det extraordinära är hur svaga de privata nycklarna var.

Certifikaten använde kryptografi baserad på elliptiska kurvan P-384. En korrekt genererad privat nyckel ska innehålla omkring 384 bitars slumpmässighet och kunna anta ett närmast ofattbart antal olika värden.

De åtta berörda privata nycklarna hade i stället värdena 4, 56, 66, 115, 155, 156, 230 och 237.

Det innebär att någon som har tillgång till certifikatens publika nycklar i praktiken bara behöver testa en mycket liten mängd möjliga värden för att återskapa de privata nycklarna.

En säkerhetsforskare visade att nycklarna kunde återvinnas på mindre än en sekund på en vanlig dator.

Forskaren bevisade att nycklarna var komprometterade

Problemet rapporterades den 17 oktober av en säkerhetsforskare som endast identifierats som Wayne.

För att bevisa att nycklarna faktiskt kunde återskapas signerade forskaren samma meddelande med samtliga åtta privata nycklar och skickade resultatet till de stora så kallade root-programmen.

Meddelandet löd:

”We have a problem here – Wayne”

Signaturerna kunde verifieras mot certifikatens publika nycklar och visade därmed att forskaren hade kontroll över de privata nycklar som endast certifikatutfärdaren skulle ha haft.

Därför är felet så allvarligt

Ett vanligt webbcertifikat gäller för en specifik webbplats. Ett mellanliggande CA-certifikat befinner sig betydligt högre upp i förtroendekedjan.

Det används för att signera andra certifikat.

Om den privata nyckeln till ett sådant certifikat hamnar i fel händer kan den därför användas som en falsk digital stämpel. Angriparen kan skapa nya certifikat och få dem att se ut som om de kommer från en betrodd certifikatutfärdare.

Det betyder inte att någon automatiskt kan kapa vilken webbplats som helst från andra sidan världen. För att faktiskt läsa eller manipulera en användares trafik krävs normalt att angriparen också kan placera sig mellan användaren och den riktiga tjänsten.

Det kan exempelvis ske genom kontroll över ett lokalt nätverk, manipulerad routing eller andra typer av aktiva man-in-the-middle-attacker.

Chrome reagerade på mindre än två timmar

Google fick informationen klockan 18.05 UTC den 17 oktober.

Klockan 19.45 hade Chrome redan fått en ny blocklista som stoppade de berörda TLS-nycklarna. Eftersom blockeringen distribuerades via Chromes CRLSet-system behövde användarna inte vänta på en vanlig webbläsaruppdatering eller ens starta om Chrome.

Mozilla informerades klockan 20.06 samma kväll. Mindre än tre timmar senare hade Firefox blockerat certifikaten för användare med standardinställningar via systemet OneCRL.

Apple införde blockeringen den 19 oktober och Microsoft följde den 20 oktober, enligt incidentredovisningen.

Läs mer: 1400 säkerhetshål upptäckta – Microsoft vill att du uppdaterar nu

Problemet är allt som inte är Chrome eller Firefox

För moderna webbläsare har situationen därför kunnat hanteras snabbt.

Den stora utmaningen är alla andra system som använder samma certifikatinfrastruktur men inte automatiskt hämtar Googles eller Mozillas blocklistor.

Det kan handla om äldre Linuxinstallationer, servrar, Docker-containrar, kommandoradsverktyg och uppkopplade prylar som har egna kopior av betrodda rotcertifikat.

Vissa sådana produkter får sällan uppdateringar. Andra kanske aldrig uppdateras alls.

Kryptografieexperten Filippo Valsorda säger till Ars Technica att just den långa svansen av gamla och bortglömda system kan göra saneringen större än efter Heartbleed.

Heartbleed-jämförelsen behöver en asterisk

Heartbleed var en kritisk sårbarhet i OpenSSL som upptäcktes 2014 och faktiskt utnyttjades i attacker. Den kunde bland annat exponera lösenord, sessionsinformation och kryptografiska nycklar direkt från servrars minne.

Den nya incidenten fungerar på ett annat sätt.

Det finns i nuläget inga rapporter om att de svaga eMudhra-nycklarna har använts för att utfärda falska certifikat i verkliga attacker. Certificate Transparency-loggar har heller inte avslöjat något sådant missbruk.

Jämförelsen med Heartbleed handlar därför framför allt om hur många gamla och svåruppdaterade system som kan behöva få sin certifikatlista ändrad, inte om att den nya incidenten redan fått samma konsekvenser.

eMudhra säger att infrastrukturen inte hackades

eMudhra har också kommenterat incidenten.

Bolaget säger att de berörda certifikaten skapades i samband med en nyckelceremoni i april 2025 och att en utredning pågår. Företaget uppger samtidigt att dess infrastruktur inte har blivit komprometterad och att man inte har konstaterat något dataintrång.

De åtta berörda mellanliggande certifikaten har återkallats.

Det är därför ännu inte offentligt klarlagt exakt hur så svaga privata nycklar kunde skapas och användas i produktion.

WhatsApp och Signal fungerar annorlunda

Incidenten innebär inte heller att all krypterad kommunikation plötsligt blivit möjlig att läsa.

Tjänster som Signal och WhatsApp använder end-to-end-kryptering ovanpå transportlagret. Säkerheten för innehållet i meddelandena bygger därför inte enbart på TLS-certifikatet mellan appen och servern.

Andra tjänster som förlitar sig direkt på TLS för både identitet och kryptering kan däremot vara mer känsliga om klienten fortfarande litar på de komprometterade certifikaten.

Vanliga webbläsare är redan skyddade

För de flesta vanliga internetanvändare är det viktigaste beskedet därför mindre dramatiskt än själva upptäckten.

Chrome, Firefox, Apple och Microsoft har redan vidtagit åtgärder för att stoppa de komprometterade certifikaten. Den som använder moderna och uppdaterade system behöver normalt inte själv börja radera certifikat.

För företag och administratörer av äldre servrar, Linuxsystem och uppkopplade enheter är situationen mer komplicerad.

Där kan samma digitala förtroende ligga kvar långt efter att de stora webbläsarna har slutat acceptera det.

Läs mer: Microsoft varnar: Din Windows-dator kan sluta uppdateras

Internets säkerhet bygger på förtroende

Händelsen visar samtidigt hur mycket av internet som fortfarande bygger på en relativt enkel princip.

Din dator behöver inte personligen känna webbplatsen du besöker. Den behöver bara lita på någon som intygar att webbplatsen är den den utger sig för att vara.

Certifikatutfärdarna är de betrodda mellanhänderna.

När en sådan aktör skapar privata nycklar som kan reduceras till värden som 4 eller 56 faller hela den modellen på sin svagaste punkt.

De stora webbläsarna lyckades reagera på några timmar.

Nu återstår den betydligt långsammare delen: att hitta alla servrar, program och uppkopplade prylar som fortfarande tror att de åtta nycklarna går att lita på.

Spela lite spel!

Spela lite spel från TeknikGeeks redaktions utvalda bibliotek. Ett slumpmässigt spel i varje artikel.