Svenska halvledarbolag behöver fler specialister samtidigt som konkurrensen om ingenjörer hårdnar. Till 2040 riskerar Sverige att sakna omkring 11 000 ingenjörer inom flera teknikområden som även chipindustrin är beroende av.
Problemet blev tydligt under en matchningsdag i Kista. Omkring 300 studenter från KTH skola för elektroteknik och datavetenskap anmälde sig och elva halvledarbolag genomförde över 200 möten.
Men studenternas och företagens intressen matchade inte alltid.
Annons
Många studenter var främst intresserade av inbyggda system. Företagen sökte samtidigt i hög grad kompetens inom halvledarfysik och materialteknik.
Företagen måste leta på fler utbildningar
Kista Science City menar att halvledarbolagen behöver bredda rekryteringen om de ska hitta tillräckligt många ingenjörer.
En gemensam lärdom är att vi behöver en bredare bild av var talangerna finns, säger Hanna Eldh, ansvarig för Semiconductor Arena på Kista Science City, i ett pressmeddelande.
Det handlar både om att locka studenter från fysik, materialteknik och andra utbildningar och om att vidareutbilda ingenjörer som redan befinner sig på arbetsmarknaden.
En del av problemet är att halvledarindustrin konkurrerar om samma kompetens som många andra svenska framtidsbranscher.
Elektroingenjörer, fysiker och datatekniker behövs även inom fordonsindustrin, telekom, energi, försvar och AI.
Läs mer: AMD-superdator byggs i Sverige – ska utmana Nvidia
11 000 gäller mer än bara chipindustrin
Siffran 11 000 behöver sättas i rätt sammanhang.
Det handlar inte om att svensk halvledarindustri ensam kommer sakna 11 000 anställda.
Sveriges Ingenjörer har med stöd av SCB prognoser beräknat att Sverige år 2040 riskerar att sakna omkring 11 000 civilingenjörer inom energi, elektro och datateknik samt teknisk fysik.
Det är utbildningsområden som används i betydligt fler branscher än halvledare.
SCB långsiktiga prognoser är dessutom basscenarier som utgår från historiska mönster för bland annat examination, efterfrågan och rörlighet på arbetsmarknaden. De är därför inte en exakt förutsägelse av hur många ingenjörer som faktiskt kommer saknas 2040.
Men riktningen är tydlig: tillgången på flera tekniska kompetenser riskerar att inte hålla jämna steg med efterfrågan.
Europa saknar också chipkompetens
Problemet stannar inte vid Sveriges gränser.
European Chips Skills Academy bedömer att nästan 30 procent av den nuvarande arbetsstyrkan i Europas halvledarsektor går i pension mellan 2023 och 2030.
Samtidigt ökar antalet examinerade inom halvledarrelaterade utbildningar med mindre än en procent per år.
Resultatet kan enligt organisationens senaste strategi bli ett genomsnittligt årligt underskott på omkring 10 800 kvalificerade medarbetare i Europas halvledarindustri fram till 2030.
Det är alltså en annan siffra än Sveriges 11 000 ingenjörer. Den europeiska prognosen gäller specifikt halvledarnas värdekedja, medan den svenska siffran gäller flera bredare ingenjörsutbildningar.
Läs mer: OpenAI vill köpa Googles AI-chip – utmanar Nvidia
Kista sitter på en ovanligt viktig del av svensk industri
Stockholmsregionen har redan ett ovanligt komplett ekosystem för halvledarteknik.
I Kista finns bland annat Electrumlaboratoriet, som drivs tillsammans av KTH och RISE och används för forskning, utveckling och pilotproduktion av avancerade halvledarkomponenter.
I regionen finns också verksamhet från företag som Ericsson, Axis, Silex, Coherent och Mycronic.
Det gör kompetensfrågan större än antalet lediga jobb hos enskilda chipbolag. Om rätt ingenjörer saknas blir det svårare att utveckla och producera tekniken i Sverige.
”Sverige har en stark grund inom fotonik och halvledarinnovation”, säger Patrik Evaldsson, Vice President & General Manager på Coherent i Sverige, i samma pressmeddelande.
Han pekar samtidigt på utbildning, forskning och samarbete mellan företag som avgörande för fortsatt utveckling.
AI-boomen ökar behovet ytterligare
Efterfrågan på halvledare drivs inte bara av traditionell elektronik.
AI-utbyggnaden kräver allt fler acceleratorer, nätverkskomponenter och optisk teknik för datacenter. Bilar innehåller stora mängder halvledare och moderna försvarssystem är beroende av avancerad elektronik för sensorer, kommunikation och styrning.
Sveriges halvledarstrategi för 2035 pekar därför ut kompetens som en strategisk fråga.
Strategin varnar för försämrad konkurrenskraft, större tekniskt beroende och lägre motståndskraft om Sverige inte stärker sitt halvledarekosystem.
Bland lösningarna finns just vidareutbildning av personer som redan arbetar som ingenjörer.
Läs mer: Glöm smycken – nu blir diamanter nästa stora AI-investering
Nästa jakt på ingenjörer har redan börjat
Kista Science City och företagen planerar nu en ny matchningsdag för nästa år.
Målet är både att nå fler utbildningar och att få kontakt med studenter tidigare. En ytterligare utmaning är att en del internationella studenter lämnar Sverige efter sin examen trots att kompetensen efterfrågas här.
För halvledarindustrin finns dessutom en tidsfaktor.
Europa står inför en pensionsvåg samtidigt som investeringarna i chip, AI, försvar och elektrifiering fortsätter.
Det betyder att Sverige inte bara konkurrerar med andra svenska branscher om samma ingenjörer.
Svenska företag konkurrerar med resten av Europa om dem också.
Spela lite spel!
Spela lite spel från TeknikGeeks redaktions utvalda bibliotek. Ett slumpmässigt spel i varje artikel.