Han fick ett 2 mm-chip i ögat – kunde läsa igen

En man med en ärftlig sjukdom som gradvis förstör synen har fått ett två gånger två millimeter stort elektroniskt implantat placerat längst bak i ögat.

Resultatet kom snabbt.

Under patientens första rehabiliteringstillfälle efter operationen kunde han se en bokstav. Vid det andra kunde han läsa ett ord.

Patienten är den första personen med Stargardts sjukdom som fått synsystemet PRIMA från amerikanska Science Corporation. Implantationen genomfördes i maj inom en klinisk studie på Sydney Eye Hospital i Australien.

Chipet ersätter celler som slutat fungera

Stargardts sjukdom är en ärftlig ögonsjukdom där ljuskänsliga celler i näthinnan gradvis förstörs.

Det leder framför allt till att det centrala synfältet försämras. En person kan alltså fortfarande uppfatta sådant runt omkring, men får allt svårare att exempelvis läsa, känna igen ansikten och se detaljer rakt framför sig.

PRIMA försöker gå runt problemet genom att ersätta en del av de förlorade fotoreceptorernas funktion.

Implantatet placeras under näthinnan där cellerna har degenererat. Det stimulerar kvarvarande nervceller, som sedan skickar signalerna vidare till hjärnan genom synnerven.

Den pågående studien omfattar personer med ärftliga näthinnesjukdomar, däribland Stargardts sjukdom och retinitis pigmentosa. Totalt planeras fem deltagare i den första undersökningen.

Glasögonen fungerar som patientens kamera

Chipet arbetar inte ensamt.

Patienten bär särskilda glasögon med en kamera som fångar det personen tittar på. Bilden behandlas och skickas sedan till implantatet med osynligt nära infrarött ljus.

De små fotovoltaiska pixlarna på implantatet omvandlar ljuset till elektriska signaler som stimulerar näthinnans nervceller.

Principen skiljer sig alltså från ett vanligt kameraimplantat där en färdig bild skickas direkt till hjärnan. PRIMA använder i stället delar av ögats befintliga nervsystem för att föra informationen vidare.

Tidigare forskning på tekniken har visat att patienter kan uppfatta former samtidigt som deras kvarvarande naturliga perifera syn finns kvar

Läs mer: Android får bubblor som ska stoppa åksjukan

Det är inte normal syn

Resultatet med den första patienten låter dramatiskt, men begränsningarna är stora.

Science Corporations vd Max Hodak beskriver synfältet som ungefär som att titta genom ett sugrör.

Bilden är svartvit och synfältet är litet. Patienten kan enligt Hodak se ett par bokstäver åt gången, men får inte tillbaka normal färgsyn eller ett normalt centralt synfält.

Det är också viktigt att resultaten hittills gäller en enda patient och mycket tidiga rehabiliteringstillfällen. Den kliniska studien pågår för att undersöka både säkerhet och hur mycket syn som faktiskt kan återställas över längre tid.

University of Sydney beskriver studien som ett försök att delvis återställa syn hos människor med ärftliga näthinnesjukdomar, inte som en behandling som redan visats kunna ge normal syn tillbaka.

Tekniken har redan testats på en annan ögonsjukdom

PRIMA är inte helt oprövat.

Systemet har tidigare testats på 38 patienter med geografisk atrofi, en avancerad form av åldersrelaterad makuladegeneration där den centrala synen förstörs.

Den kliniska studien PRIMAvera har följt patienter med implantatet under flera år. Forskningen har visat att tekniken kan skapa ett centralt artificiellt synfält hos personer som förlorat motsvarande naturliga syn.

Science Corporations patientmanual beskriver systemet som ett hjälpmedel som delvis ska ersätta funktionen hos ögats fotoreceptorer. Företaget understryker samtidigt att användaren inte ska förlita sig på systemet som enda hjälpmedel.

Bakom bolaget finns en tidigare Neuralinkgrundare

Science Corporation grundades 2021 av Max Hodak.

Han var tidigare medgrundare och vd för Neuralink tillsammans med Elon Musk och lämnade bolaget innan han startade Science Corporation.

Även Science arbetar med teknik som kopplar elektronik till nervsystemet, men företaget har valt en annan väg än Neuralink.

Hodak beskriver näthinnan som en del av det centrala nervsystemet och ser retinala implantat som en typ av gränssnitt mellan människa och dator.

Det gör PRIMA till mer än ett isolerat projekt för ögonsjukdomar. Företaget arbetar parallellt med teknik som på sikt ska kunna kommunicera direkt med hjärnan.

Läs mer: Meta ändrar kameran efter kritik mot AI-glasögonen

Nästa chip ska ge större synfält

Dagens implantat har en tydlig begränsning i storleken.

Ett större chip skulle kunna ge ett större artificiellt synfält, men ögats baksida är böjd. Det gör det tekniskt svårt att bara skala upp en platt elektronisk komponent.

Science arbetar därför på nästa generation med mindre elektroder och en konstruktion som bättre kan följa ögats form.

Forskare har redan testat framtida implantat med betydligt mindre pixlar i djurförsök. Målet är högre upplösning än vad dagens PRIMA kan ge.

För patienten i Sydney är utvecklingen betydligt mer konkret än så.

Han gick in i studien med en sjukdom som förstört stora delar av hans centrala syn. Efter att chipet placerats under näthinnan kunde han vid den första träningen urskilja en bokstav.

Vid nästa kunde han läsa ett ord.

Det är långt från normal syn. Men för en teknik som försöker ersätta celler människokroppen har förlorat är ett enda läsbart ord en ovanligt tydlig början.