Du betalar 800 kronor för ett spel, lägger hundratals timmar på det och några år senare bestämmer utgivaren att servrarna ska stängas. I värsta fall försvinner inte bara onlineläget utan möjligheten att spela över huvud taget.
Det är den modellen som den amerikanske kongressledamoten Ritchie Torres vill förändra med Power To The Players Act. Förslaget ska ge den amerikanska konsumentmyndigheten FTC i uppdrag att ta fram regler som stärker spelares rätt att faktiskt behålla och använda spel de har betalat för.
Annons
Spelet måste fungera när servrarna stängs
Den mest konkreta delen gäller spel som är beroende av utgivarens servrar. Enligt Torres förslag ska spel med onlinefunktioner få ett fungerande offlineläge innan servrarna som spelet behöver stängs av.
Det skulle kunna göra stor skillnad för spel som i dag blir helt obrukbara när en utgivare lägger ned sin infrastruktur. Exakt hur mycket av spelet som måste fortsätta fungera är däremot fortfarande oklart.
Det finns ännu ingen offentlig detaljerad lagtext som definierar vad ett ”offlineläge” måste innehålla. Frågor om exempelvis MMO-spel, prenumerationstjänster, licensierad musik och spel vars huvudsakliga innehåll bygger på andra spelare återstår därför att lösa. Torres kontor beskrev den 15 oktober förslaget som lagstiftning han skulle introducera, och det är ännu långt från att vara amerikansk lag.
”Köpa” ska betyda mer än en licens
Förslaget går samtidigt längre än att bara kräva ett offlineläge.
Torres vill att ett köp av ett videospel ska ge konsumenten äganderätt till det köpta exemplaret i stället för en återkallelig licens. Han lyfter tre principer: rätten att äga, rätten att spela och rätten att överföra det spel man har köpt. Förslaget nämner också möjligheten att sälja vidare spel.
Det här är en central skillnad mot hur många digitala butiker fungerar i dag. När ett spel köps via exempelvis PlayStation Store är det juridiskt vanligtvis en licens som ger kontot rätt att använda produkten enligt plattformens villkor.
TeknikGeek har tidigare gått igenom flera PlayStation-spel som blivit helt eller delvis obrukbara trots att spelarna haft dem i sina bibliotek.
Läs mer: Här är Playstation-spelen som försvunnit – trots att du ”köpt” dem
The Crew visade vad som kan hända
Ett av de tydligaste exemplen är Ubisofts racingspel The Crew.
Ubisoft tog bort spelet från försäljning i december 2023 och stängde servrarna den 31 mars 2024. Eftersom The Crew var beroende av servrarna meddelade Ubisoft att spelet därefter inte längre skulle vara tillgängligt på någon plattform, även för personer som tidigare hade köpt det.
Just den typen av situation är vad Power To The Players Act är tänkt att förhindra. Om motsvarande regler hade gällt skulle ett serverberoende spel behöva göras spelbart utan de servrar som företaget planerar att stänga.
Det betyder inte nödvändigtvis att alla ursprungliga funktioner måste överleva. Ett stort onlinespel kan exempelvis vara tekniskt omöjligt att återskapa komplett offline. Hur sådana gränsfall ska hanteras framgår inte av den information som hittills publicerats.
NBA 2K25 används som nytt exempel
Torres pekar själv på NBA 2K25.
Standardversionen kostade 69,99 dollar vid lanseringen och All-Star Edition 99,99 dollar. Spelet ska tas bort från digitala butiker den 30 oktober 2026 och onlineservrarna stängs den 31 december samma år.
Det betyder inte att hela NBA 2K25 försvinner. Lokala spellägen kan fortfarande fungera. Däremot slutar de serverberoende delarna att fungera, vilket är särskilt betydelsefullt i ett spel där en stor del av upplevelsen och spelarens investeringar finns online.
Torres använder fallet som argument för att fullpris inte bör kunna kombineras med en produkt vars viktigaste funktioner kan ha en tidsgräns som köparen inte kontrollerar.
Du skulle inte äga koden
Att förslaget talar om ”ägande” betyder inte att en spelare skulle få upphovsrätten till GTA, Call of Duty eller något annat spel.
Utgivaren skulle fortfarande äga programkod, grafik, musik, varumärken och övriga immateriella rättigheter. Frågan handlar i stället om vad konsumenten faktiskt får när ett exemplar säljs som ett köp.
Det liknar skillnaden mellan att äga en bok och att äga rättigheterna till texten. Du kan äga exemplaret utan att få rätt att kopiera och sälja innehållet som ditt eget.
Just hur den principen ska fungera för digitala spel blir en av de stora juridiska frågorna om förslaget går vidare.
Kan även öppna för begagnade digitala spel
En annan potentiellt stor förändring finns i rätten att överföra och sälja vidare spel.
Fysiska spel har länge kunnat säljas på begagnatmarknaden. Med digitala köp finns normalt ingen motsvarande möjlighet. Ett spel som är bundet till ett Steam-, Xbox- eller PlayStation-konto kan inte bara flyttas till en ny ägare.
Torres kontor skriver uttryckligen att lagförslaget ska bevara konsumentens möjlighet att sälja vidare spel.
Hur det skulle fungera tekniskt är ännu inte beskrivet. Ett fungerande system skulle sannolikt kräva stora förändringar hos de digitala spelbutikerna och väcker frågor om bland annat licenser och upphovsrätt.
Gäller inte svenska spelare
Power To The Players Act är ett amerikanskt initiativ och skulle inte automatiskt ge svenska spelare några nya rättigheter.
Men grundproblemet är detsamma här. Ett spel som köps digitalt från Sverige kan vara beroende av samma internationella servrar och samma licenssystem som det amerikanska exemplaret.
Därför är frågan större än ett enskilt amerikanskt lagförslag. Ju större del av spelmarknaden som flyttar från skivor och kassetter till konton, moln och ständigt uppkopplade tjänster, desto större blir skillnaden mellan att betala för ett spel och att faktiskt kunna behålla det.
Power To The Players Act har långt kvar innan det eventuellt kan bli lag. Men om grundidén överlever den politiska processen kan spelbolagen i framtiden behöva planera för en sak redan när ett onlinespel utvecklas:
Vad händer med spelet den dag företaget inte längre vill driva servrarna?
Spela lite spel!
Spela lite spel från TeknikGeeks redaktions utvalda bibliotek. Ett slumpmässigt spel i varje artikel.
