En omfattande granskning från Reuters visar hur Tesla försökt påverka europeiska trafiksäkerhetsmyndigheter genom direkt lobbying, egna säkerhetsstudier och kampanjer i sociala medier.
Hundratals mejl mellan Tesla och myndigheter i bland annat Sverige, Nederländerna och Danmark visar hur företaget arbetat för att påskynda godkännandet av Full Self-Driving, FSD.
I Nederländerna har strategin delvis fått genomslag. Landets fordonsmyndighet har godkänt systemet nationellt och rekommenderat ett bredare EU-godkännande. Samtidigt har flera oberoende forskare riktat kritik mot Teslas säkerhetsunderlag.
Annons
Sverige avvaktar medan grannländer säger ja
Nederländerna godkände FSD den 10 april 2026. Därefter har ytterligare sju EU-länder, däribland Danmark, Belgien och Tjeckien, gett nationella klartecken.
Sverige och Finland har däremot ännu inte meddelat något beslut.
Transportstyrelsen betonar att tekniken måste uppfylla europeiska säkerhetskrav och fungera tillförlitligt även under svenska trafikförhållanden.
Myndigheten har redan gett Tesla tillstånd att genomföra begränsade tester med utbildade förare på svenska vägar. Däremot är det fortfarande inte tillåtet för vanliga bilägare att aktivera FSD i Sverige.
Det svenska beskedet är särskilt intressant eftersom ett gemensamt EU-godkännande skulle kunna öppna för tekniken även här. Sverige behöver då inte utfärda något separat nationellt tillstånd för nya fordon som omfattas av godkännandet.
Läs mer: Nu får svenska BMW-förare släppa ratten i 130 km/h!
Teslas säkerhetsstudier får hård kritik
En central del av Teslas argumentation är att FSD kan minska antalet trafikolyckor.
Företaget marknadsför systemet som betydligt säkrare än vanlig mänsklig körning. På sin officiella webbplats hävdar Tesla att FSD ger sju gånger färre olyckor än det amerikanska genomsnittet.
Men Reuters granskning visar att företagets europeiska säkerhetsstudier har betydande metodproblem.
Sju trafiksäkerhetsforskare har granskat materialet och ifrågasätter om det verkligen går att dra slutsatser om olycksrisken. Ett problem är att Tesla jämfört professionella testförare som använder FSD med vanliga Teslaägare som kör manuellt.
Ett annat är att den europeiska körsträckan med FSD varit för begränsad för att ge ett tillförlitligt statistiskt underlag om olyckor.
I stället har Tesla använt indirekta mått som kraftiga inbromsningar, accelerationer, tutningar och tvära svängar. Sådana händelser kan indikera riskfyllda trafiksituationer, men är inte samma sak som faktiska olyckor.
Forskarnas kritik innebär inte att FSD bevisligen är farligare än vanlig körning. Däremot menar de att underlaget inte räcker för att styrka Teslas långtgående säkerhetspåståenden.
Läs mer: Tesla kan försörja ditt hem med el
Mejlen avslöjar hur Tesla påverkade myndigheten
Reuters har även granskat korrespondens mellan Tesla och den nederländska fordonsmyndigheten RDW.
Mejlen visar hur Tesla upprepade gånger ifrågasatte kostnader, tidsplaner och metoder för säkerhetsgranskningen. I flera fall gick myndigheten företaget till mötes.
Enligt Reuters uttryckte nederländska tjänstemän också en vilja att samarbeta kring gemensamma mål, något som fått experter på fordonsreglering att ifrågasätta myndighetens oberoende.
RDW avvisar kritiken och framhåller att godkännandet bygger på en omfattande, självständig säkerhetsprövning med tester på både testbanor och allmänna vägar.
Tesla besvarade inte Reuters detaljerade frågor om säkerhetsstudierna och kontakterna med myndigheterna.
Tyskland vill skynda på processen
Samtidigt växer det politiska stödet för Teslas teknik i delar av Europa.
Tysklands transportminister Steffen Bilger har uttryckt stöd för att göra FSD tillgängligt inom EU utan ytterligare dröjsmål.
En särskild konflikt gäller hastighetsgränser. Tyskland har accepterat att systemet under vissa förhållanden får överskrida skyltad hastighet med upp till tio procent, medan bland annat Sverige och Frankrike har invändningar mot en sådan lösning.
Tesla har även föreslagit att systemet ska byta namn till Tesla Assisted Driving för att tydligare signalera att det handlar om förarstöd snarare än fullständig självkörning.
Läs mer: Tesla pressas om Cybercab – måste svara myndigheten
EU-beslutet kan dröja till december
Den planerade EU-omröstningen har skjutits från oktober till december 2026.
För ett gemensamt godkännande krävs stöd från minst 55 procent av medlemsländerna, som tillsammans representerar minst 65 procent av EU:s befolkning.
Även om Tesla får klartecken innebär det inte att bilarna blir helt självkörande.
FSD (Supervised) kan hantera styrning, filbyten, korsningar och andra körmoment, men föraren måste hela tiden övervaka trafiken och vara beredd att ingripa.
Tesla beskriver själv tekniken som ett avancerat förarstöd och inte ett autonomt körsystem.
För svenska Teslaägare återstår dessutom ytterligare en fråga.
Transportstyrelsen har tidigare förklarat att EU-processen i första hand gäller typgodkännande av nya fordon. Hur ett framtida godkännande ska tillämpas på Tesla-bilar som redan finns på svenska vägar utreds separat.
Myndigheten har pekat på våren eller sommaren 2027 som den tidigaste möjliga perioden för en bredare lansering, förutsatt att EU säger ja.
Det innebär att även ett positivt beslut i december inte automatiskt ger svenska Teslaägare tillgång till FSD över en natt.
Spela lite spel!
Spela lite spel från TeknikGeeks redaktions utvalda bibliotek. Ett slumpmässigt spel i varje artikel.