FordonNyhet

Sverige satsar miljarder på framtidens stridsflyg

Publicerad
Foto: GKN pressbild

Sverige går från ritbordet till praktiska tester av tekniken för framtidens stridsflyg. Ett nytt avtal ger GKN Aerospace i Trollhättan 390 miljoner kronor för att utveckla lösningar som kan hamna i luften efter 2040.

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat nya avtal med Saab och GKN Aerospace inom programmet Vägval stridsflyg. För GKN innebär avtalet att företagets svenska flygmotorkompetens får en viktig plats i arbetet med Sveriges stridsflygförmåga efter 2040.

GKN svenska flygmotorverksamhet finns i Trollhättan. Där har företaget arbetat med svensk militär flygteknik under flera generationer och ansvarar i dag bland annat för tekniskt stöd och underhåll av motorerna till Jas 39 Gripen.

Det nya avtalet är värt omkring 390 miljoner kronor och gäller till och med 2028. Saab får samtidigt ett kontrakt på cirka 2,9 miljarder kronor. Tillsammans satsar FMV därmed ungefär 3,29 miljarder kronor på nästa fas av utvecklingen.

Annons

Från ritbordet till praktiska tester

Avtalen ska föra arbetet vidare från koncept och teknikstudier till utveckling, integration och praktiska tester. Tekniken ska bland annat provas i markbaserade demonstratorer.

Det betyder inte att Sverige redan har beställt ett nytt stridsflygplan. Arbetet ska i stället ge staten kunskap och tekniskt underlag inför beslut om hur landets stridsflygförmåga ska försörjas efter 2040.

Vi tar nu ytterligare ett steg från koncept och studier mot att utveckla, integrera och demonstrera teknik i praktiken, säger Carl-Fredrik Edström, chef för verksamhetsområdet flyg- och rymdmateriel på FMV i ett pressmeddelande.

Enligt Edström ska arbetet bygga kunskap och minska de tekniska riskerna innan Sverige väljer vilken väg landet ska ta.

Tekniken utvecklas med kompetens från Trollhättan

GKN ska arbeta med flera teknikområden som kan bli avgörande för nästa generations stridsflyg. Ett av dem är avancerad kylning som kan hantera värmen från motorer, sensorer och annan elektronisk utrustning.

Företaget ska även utveckla lösningar som ger mer elkraft ombord. Framtida flygsystem väntas använda allt fler kraftfulla sensorer och elektroniska system, vilket ställer högre krav på både elförsörjning och kylning.

Arbetet omfattar dessutom teknik som kan göra flygplanet svårare att upptäcka samt analyser och utvärderingar av militära framdrivningssystem. Här blir GKN erfarenhet av flygmotorer och företagets verksamhet i Trollhättan särskilt relevant.

Det här avtalet ger oss möjlighet att fortsätta utveckla och validera teknologier som kan bli avgörande för framtidens stridsflygsystem, säger Sara Eklöf, affärsområdeschef för försvar och rymd på GKN Aerospace i ett pressmeddelande.

Hon framhåller att samarbetet mellan myndigheter, industri och forskning ska stärka Sveriges tekniska kompetens och ge landet större möjlighet att fatta självständiga beslut om framtidens flygförsvar.

Kan stärka Trollhättans långsiktiga roll

GKN Aerospace är redan en viktig del av det flygtekniska klustret i Trollhättan. På Stallbackaområdet har motorerna till Jas Gripen underhållits sedan 1980-talet, samtidigt som anläggningen har tillverkat delar till både militära och civila flygplan.

Det nya avtalet innebär att kompetensen på orten kan användas även när Sverige förbereder nästa generation av stridsflyg. GKN har däremot inte uppgett hur stor del av kontraktet som ska användas direkt i Trollhättan eller om satsningen leder till nya arbetstillfällen.

GKN Aerospace har i nära 100 år varit del av utvecklingen av svensk militär flygförmåga. Genom att kombinera specialistkompetens inom framdrivning med internationell marknadskunskap och ett brett systemperspektiv bidrar vi till utvecklingen av nästa generations stridsflygsystem, säger Sara Eklöf.

Även motorn till det obemannade flyget byggs här

Satsningen är inte GKN enda aktuella försvarsprojekt med koppling till Trollhättan. Företaget utvecklar även en obemannad flygfarkost på uppdrag av FMV.

Det separata projektet är värt 150 miljoner kronor. Farkostens struktur utvecklas med hjälp av GKN verksamhet i Nederländerna, medan turbojetmotorn ska utvecklas och byggas i Trollhättan.

En fullskalig modell visades offentligt under Flygdagarna i Linköping i augusti 2026. De första testflygningarna planeras under 2027.

Det är inte bekräftat att den obemannade farkosten blir en del av Sveriges framtida stridsflygsystem. Projektet visar däremot hur Trollhättan redan används för att utveckla teknik som kan få betydelse för nästa generations luftförsvar.

Läs mer: Här är Sveriges nya obemannade flyg

Sverige har ännu inte valt nästa flygplan

Vägval stridsflyg inleddes genom avtal med Saab och GKN under 2024 och förlängdes under 2025. Programmet drivs gemensamt av FMV, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut, Saab och GKN Aerospace.

Arbetet kan i framtiden leda till ett nytt svenskt stridsflygsystem, en vidareutveckling av befintlig teknik eller ett internationellt samarbete. Sverige har ännu inte fattat något slutligt beslut.

FMV beskriver satsningen som ett sätt att behålla svensk handlingsfrihet. Genom att bevara kompetensen i bland annat Trollhättan och prova tekniken i Sverige ska landet stå bättre rustat när det slutliga vägvalet behöver göras.

Med de långa utvecklingstider som finns inom stridsflygområdet behöver vi redan i dag bygga den kunskap, kompetens och tekniska bas som krävs för att Sverige ska kunna fatta välgrundade beslut, säger Carl-Fredrik Edström i ett pressmeddelande.