GKN Aerospace presenterade modellen under Flygdagarna på Malmen i Linköping den 22 och 23 augusti. Företaget utvecklar farkosten på uppdrag av Försvarets materielverk, FMV, i samarbete med Försvarsmakten.
Under Flygdagarna får besökarna en inblick i svensk försvarsindustris teknik- och innovationsutveckling. Projektet visar hur industrin, Försvarsmakten och FMV tillsammans snabbt kan omsätta operativa behov till ny förmåga och kostnadseffektiva lösningar, säger Sara Eklöf, affärsområdeschef för försvar och rymd på GKN Aerospace.
Det som visades är en fullskalig modell, inte den färdiga flygande demonstratorn. GKN planerar att genomföra de första provflygningarna under 2027. Projektet startade hösten 2025 och omfattar både flygkropp, system och en särskilt utvecklad turbojetmotor.
Annons
Målet är större än en enda farkost
FMV beställde demonstratorprogrammet för cirka 150 miljoner kronor i november 2025. Uppdraget är att utveckla och prova nya metoder för design och produktion av mellanstora obemannade flygfarkoster.
En demonstrator är inte samma sak som en färdig militär produkt. Den används för att pröva om tekniska lösningar, produktionsmetoder och arbetssätt fungerar i praktiken. Resultaten kan därefter användas i framtida system, även om just den visade farkosten aldrig beställs i större antal.
FMV betonar att projektets fokus ligger på vägen fram till produktion snarare än på farkostens slutliga prestanda. Myndigheten vill bland annat undersöka hur additiv tillverkning i olika material kan användas för att bygga delar av systemet.
Det handlar även om skalbarhet. Produktionsmetoden ska inte bara kunna skapa ett enskilt avancerat exemplar. Den ska i förlängningen kunna användas för att tillverka många farkoster inom rimlig tid och till en lägre kostnad.
En egen turbojetmotor utvecklas i Sverige
Farkosten får en turbojetmotor som utvecklas inom projektet. GKN samlar motorkompetens från Sverige med kunskap om flygstrukturer, avionik och systemintegration från företagets verksamheter i Nederländerna och Storbritannien.
Med motorutveckling i Sverige och flygstruktur- och avionikkompetens från våra verksamheter i Nederländerna och Storbritannien kan vi utveckla den här typen av systemlösningar för framtidens luftförsvar, säger Sara Eklöf.
En turbojet skiljer farkosten från de mindre propellerdrivna drönare som ofta används för spaning på kortare avstånd. Jetdriften pekar mot högre hastighet och en annan typ av uppdrag, men GKN och FMV har inte offentliggjort uppgifter om toppfart, räckvidd, höjd eller nyttolast.
Det är därför för tidigt att beskriva modellen som ett nytt svenskt stridsflygplan eller en beväpnad drönare. GKN kallar den en flexibel plattform för framtida obemannad flygteknik. Vilka konkreta uppdrag den ska utföra har inte presenterats offentligt.
I programmet ingår delsystem för olika uppdrag. Farkosten ska kunna användas för att testa flera tekniska lösningar och konfigurationer, både på marken och i luften.
Arton månader från idé till flygprov
Tidsplanen är en av projektets mest ovanliga delar. FMV mål är att gå från idé till producerad demonstrator på 18 månader. För en större och tekniskt avancerad flygfarkost är det en kort utvecklingscykel.
GKN uppger att den snabba processen bygger på löpande tester, tät samverkan och kontinuerligt lärande. I stället för att vänta på att varje del ska vara slutligt färdig kan motor, flygkropp och system utvecklas parallellt.
Den korta tidsplanen speglar också en förändring inom försvarsindustrin. Obemannade system utvecklas snabbt och kan behöva tillverkas i betydligt större volymer än traditionella stridsflygplan. Långa utvecklingsprogram riskerar därför att leverera teknik som redan hunnit bli föråldrad.
FMV beskriver arbetet som en del av Sveriges långsiktiga försörjningstrygghet. Kunskap om hur större drönarsystem kan konstrueras och produceras inom landet minskar beroendet av utländska leverantörer och stärker Sveriges roll inom Nato.
Koppling till framtidens svenska stridsflyg
Erfarenheterna ska även kunna användas inom programmet Vägval stridsflyg. Där utreder Sverige hur stridsflygförmågan ska försörjas efter 2040 och om nästa system ska utvecklas nationellt, tillsammans med andra länder eller köpas utifrån.
FMV bredare arbete omfattar konceptstudier, teknikutveckling samt markbaserade och flygande demonstratorer. De första flygningarna inom demonstratorarbetet är planerade till 2027.
Den nya GKN-farkosten ska inte automatiskt ses som en direkt ersättare till Jas 39 Gripen. Den visar snarare vilken roll obemannade plattformar kan få runt framtidens bemannade stridsflyg.
Det mest avgörande testet sker därför inte på utställningen i Linköping. Det kommer när motorn, flygkroppen och styrsystemen för första gången ska fungera tillsammans i luften under 2027.
