Det Saab-ledda konsortiet Mangrove har nu avslutat den första fasen av Allied Underwater Battlespace Mission Network, AUWB-MN. Projektet startade hösten 2025 och ska lägga grunden till ett säkert och gemensamt digitalt nätverk för framtida operationer under, på och ovanför havsytan.
Under det första året har gruppen arbetat fram arkitektur, tekniska principer och gemensamma regler för hur olika länders system ska kunna kopplas samman. Nästa steg blir bland annat en testmiljö där tekniken kan provas mot framtida system och användas vid övningar
Annons
Ett slags militärt internet under havet
Nato har själv beskrivit projektet som en framtida ”underwater internet architecture”. Liknelsen är ganska träffande, men det handlar inte om att bygga ett vanligt internet för användare under vatten.
Tanken är i stället att skapa gemensamma standarder så att olika militära system kan utbyta information utan att varje ubåt, drönare eller sensor behöver specialanpassas för varje annan produkt. Ett system från ett land ska i framtiden lättare kunna dela information med exempelvis en obemannad farkost från ett annat Natoland.
Nato beskriver nätverket som en säker digital ryggrad för både ledning och datadelning. Det ska bland annat användas inom ubåtsjakt, skydd av kritisk infrastruktur på havsbotten och operationer på själva havsbottnen.
Sverige är ett av länderna bakom projektet
Mangrove valdes ut av Nato 2025 och leds av Saabs marina verksamhet. Sverige är dessutom ett av tolv Natoländer som står bakom projektet tillsammans med bland andra Storbritannien, USA, Kanada, Tyskland, Danmark och Norge. Australien deltar som partner.
Länderna har enligt Saab åtagit sig att använda standarden som projektet utvecklar. Om arbetet går som planerat kan resultatet därför få betydelse långt utanför de produkter Saab själv tillverkar.
Det är just det som skiljer satsningen från ett vanligt försvarskontrakt. Saab bygger inte bara en produkt som Nato ska köpa, utan leder arbetet med reglerna för hur framtida undervattenssystem ska kunna kommunicera med varandra.
Läs mer: Sveriges nya fregatter får Saab-vapen och radar för 2 miljarder
Ska koppla ihop bemannat och obemannat
En viktig del av projektet är att kunna kombinera traditionella militära plattformar med en växande mängd autonoma och fjärrstyrda system.
Det kan exempelvis handla om en ubåt som arbetar tillsammans med flera mindre undervattensfarkoster, sensorer på havsbotten och fartyg på ytan. Informationen från systemen ska kunna samlas och delas så att operatörer får en gemensam bild av vad som händer.
Nato satsar redan på en liknande idé genom initiativet Digital Ocean Vision, där allt från satelliter till autonoma farkoster under ytan ska bidra till en gemensam lägesbild från havsbotten hela vägen upp till rymden.
I praktiken kan en sensor under vatten alltså upptäcka något och skicka informationen vidare till andra system som behöver agera, även om de kommer från olika länder eller tillverkare.
Havsbotten har blivit allt viktigare
Bakgrunden är att Nato lägger allt större vikt vid det som händer under havsytan. Kablar för internet och el, energiinfrastruktur och annan samhällskritisk teknik ligger på eller nära havsbotten samtidigt som ubåtar och autonoma farkoster utvecklas snabbt.
Natos Digital Ocean-program har därför ett uttalat mål att förbättra övervakningen av havsområden och skydda kritisk undervattensinfrastruktur. Alliansen har också pekat ut ubåtsjakt och övervakning av havsbotten som områden där dagens förmåga behöver stärkas.
Under ett digitalt krigsspel 2025 testade Nato bland annat nya autonoma system tillsammans med fregatter, korvetter, patrullflyg och ubåtar för att se hur teknikerna kan arbeta tillsammans.
Saab bygger själv farkosterna som kan kopplas in
Satsningen passar också väl in i vad Saab utvecklar på hemmaplan.
I oktober presenterade Saab, FMV och Försvarsmakten en svensk demonstrator för en stor obemannad undervattensfarkost, LUUV. Projektet gick från beställning till fungerande farkost på mindre än ett år och ska nu utvecklas vidare med bland annat sensorer, mjukvara och autonoma funktioner.
Den svenska farkosten är ett separat projekt och Saab säger inte att just den ska kopplas in i Mangrove. Men den illustrerar vilken typ av system som framtidens gemensamma nätverk är tänkt att kunna hantera.
När fler länder bygger egna autonoma farkoster blir nämligen nästa problem att få alla dessa maskiner att dela information och arbeta tillsammans.
Läs mer: Saab samlar svenska teknikjättar för försvar i rymden
Nästa steg blir en gemensam testmiljö
Den första fasen innebär inte att Nato redan har ett färdigt undervattensnätverk i drift. Det Saab-ledda teamet har hittills byggt grunden i form av arkitektur, säkerhetsprinciper och gemensamma tekniska regler.
Projektet ska nu gå vidare med en Test and Reference Environment. Där ska nya system kunna testas mot standarden innan de används i större övningar eller framtida operationer.
Miljön ska även göra det möjligt att kontrollera om ny teknik verkligen följer standarden och fungerar tillsammans med redan anslutna system.
Vi har lagt grunden för ett framtida nätverk för undervattensoperationer som är motståndskraftigt, skalbart och teknikoberoende, säger Frida Lindberg, medordförande för Mangrove och Business Director på Saab, i ett pressmeddelande.
Målet är att slippa bygga speciallösningar varje gång
I dag kan integration mellan olika militära system kräva särskilda tekniska lösningar för varje kombination av produkter. Ett system kan behöva anpassas specifikt för att kunna prata med ett annat, vilket både tar tid och gör det svårare att snabbt lägga till ny teknik.
Mangrove ska i stället skapa en gemensam grund. Om två system följer samma standard ska de lättare kunna kopplas samman utan att en helt ny integration behöver utvecklas från början.
Det blir särskilt viktigt när autonoma farkoster utvecklas i snabb takt och Nato-länder köper utrustning från många olika leverantörer.
På så sätt är Saabs nya milstolpe mindre spektakulär än en ny ubåt eller torped, men potentiellt betydligt bredare.
Om Nato lyckas bygga sitt framtida digitala hav måste nämligen alla maskiner under ytan kunna prata samma språk.
Spela lite spel!
Spela lite spel från TeknikGeeks redaktions utvalda bibliotek. Ett slumpmässigt spel i varje artikel.
