Ny granskning: Volvos batterikedja kopplas till regnskogsskövling

Volvo Cars finns med bland de biltillverkare som identifierats i en granskning av The Guardian och Voxeurop. Kinesiska Huayou Cobalt, som tillverkar material till elbilsbatterier, listar Volvo som slutkund i sina företagsrapporter. Handelsdata visar dessutom att batteritillverkaren CATL skickade batterier till Volvos fabriker i USA under 2024 och 2025.

Kopplingarna leder bakåt i leverantörskedjan till nickelgruvor i Indonesien, där stora områden regnskog har förstörts. Granskningen bevisar däremot inte att nickel från de aktuella gruvorna har använts i någon specifik Volvo-modell.

Volvo är långt ifrån ensamt om att förekomma i granskningen. Även Volkswagen, Tesla, Ford, BMW, Hyundai och flera andra stora tillverkare pekas ut genom sina kopplingar till samma leverantörsnätverk. För Volvo kommer uppgifterna samtidigt som företaget fortsätter att utveckla sitt elektrifierade modellprogram.

Läs mer: Volvo slopar årets mål – försäljningen rasar

Över 2 000 hektar urskog har försvunnit

Granskningen fokuserar på två nickelgruvor på den indonesiska ön Sulawesi, Cahaya och Hengjaya. Enligt satellitanalyser har gruvverksamheten bidragit till omfattande avskogning i områden som tidigare dominerades av tropisk urskog.

Sedan gruvverksamheten inleddes har mer än 2 200 hektar urskog försvunnit inom de två gruvområdena, enligt analyser som redovisas av Voxeurop. Det motsvarar en yta större än 3 000 fotbollsplaner.

Vid Cahaya-gruvan lever delar av ursprungsbefolkningen Tolaki, vars traditionella marker och försörjningsmöjligheter påverkas av skogsavverkningen. Gruvbolaget Sulawesi Cahaya Mineral fick dessutom två administrativa sanktioner under 2025 för att ha röjt mer än 450 hektar skog utanför de områden där avverkning var tillåten.

Gruvoperatörens moderbolag Merdeka bekräftar på sin webbplats att Cahaya är en viktig källa till nickelmalm för den batterirelaterade industrin i regionen.

Så kan nickel från gruvorna nå Volvo

Kopplingen mellan gruvorna och biltillverkarna går genom flera företag och olika steg av förädling.

Nickelmalm från gruvorna transporteras till anläggningar i Indonesien där den bearbetas till ett mellanmaterial som kallas MHP, Mixed Hydroxide Precipitate. Materialet skickas sedan vidare till Kina, där nickel förädlas och används för att tillverka katodmaterial till litiumjonbatterier.

Katoden är batteriets positiva elektrod. Nickel används i flera vanliga batterikemier eftersom metallen bidrar till hög energitäthet, vilket gör det möjligt att lagra mer energi i ett batteri av en viss storlek och vikt.

Huayou levererar sådana batterimaterial till tillverkare som CATL. Det är via dessa affärsförbindelser som Volvo och flera andra biltillverkare kopplas till det granskade leverantörsnätverket.

Det finns dock en viktig begränsning i bevisningen. Nickel från olika gruvor kan blandas under förädlingen, och offentliga dokument visar inte de exakta materialflödena genom alla fabriker. Därför går det inte att fastställa om råmaterial från just Cahaya eller Hengjaya har hamnat i Volvos batterier.

Frågan om hur mycket råmaterial ett batteri kräver blir samtidigt allt viktigare när tillverkarna utvecklar modeller med större batteripaket och längre räckvidd.

Läs mer: Volvo XC60 får enormt lyft – klarar upp till 20 mil på el

Volvo har granskat leverantörer i Indonesien

Volvo Cars har kommenterat uppgifterna och hänvisar till sitt arbete med leverantörskontroller. Företaget uppger för granskarna att det under 2025 genomförde kontroller på plats hos leverantörer i batterikedjan, varav två i Indonesien.

Enligt Volvo ska ytterligare leverantörer granskas under 2026 och framöver. Företaget har däremot inte delat resultaten från kontrollerna med journalisterna bakom granskningen.

På sin egen webbplats beskriver Volvo hur företaget använder blockkedjeteknik för att öka spårbarheten av bland annat kobolt, litium och nickel. Volvo uppger också att man genomför revisioner för att undersöka om leverantörerna följer relevanta standarder för ansvarsfulla inköp.

Blockkedjeteknik kan användas för att registrera och följa råvaror genom flera delar av leverantörskedjan. Informationen som registreras måste dock fortfarande vara korrekt, och tekniken i sig kan inte garantera att gruvverksamheten följer miljökrav eller respekterar lokalbefolkningens rättigheter.

Det är här en av de centrala frågorna för Volvo uppstår. Företaget har system för spårbarhet och leverantörskontroller, men den aktuella granskningen visar inte om de två utpekade gruvorna omfattades av dessa kontroller eller vilka slutsatser Volvo i så fall drog.

Batteriernas miljöpåverkan börjar långt före bilen

Elbilar har generellt lägre klimatpåverkan under sin livscykel än motsvarande bensin- och dieselbilar. Men tillverkningen av batterier kräver stora mängder råmaterial, och utvinningen kan få betydande konsekvenser för både natur och människor.

När nickel bryts i tropiska skogsområden kan påverkan bli särskilt omfattande. Skogsavverkningen förstör livsmiljöer för djur och växter samtidigt som kol som tidigare varit bundet i vegetationen frigörs.

Ett sätt att minska behovet av nyutvunna material är att förlänga batteriernas livslängd och förbättra återvinningen. Svenska forskare arbetar redan med lösningar som kan göra det möjligt att använda batteripaket längre, även när vissa celler börjar försämras.

För Volvo Cars innebär granskningen framför allt nya frågor om hur långt företagets kontroll över batteriernas råvaror faktiskt sträcker sig. Det är fastställt att Volvo har affärskopplingar till leverantörsnätverket, men inte att de utpekade gruvornas nickel finns i en viss bil.

Granskningen sätter därmed fingret på ett problem för hela elbilsindustrin: att kunna visa inte bara var batterierna tillverkas, utan också var materialen kommer ifrån och vilka konsekvenser utvinningen har fått.