Riksdagen vill investera en halv miljard i EU:s AI-satsning

Den 21 oktober beslutade riksdagen att regeringen, eller en myndighet som regeringen utser, får ingå ekonomiska avtal inom EU:s satsning på så kallade AI-gigafabriker. Det svenska åtagandet kan uppgå till totalt 50 miljoner euro under fem år, med möjlighet till ytterligare frivilliga bidrag.

Beslutet innebär inte att hela summan betalas ut omedelbart. I stället får staten möjlighet att förbinda sig ekonomiskt för att säkra tillgång till avancerad GPU-kapacitet som ska användas av svenska forskare, företag och myndigheter.

Sverige ska köpa AI-kapacitet från Europa

Bakom satsningen står EuroHPC, ett europeiskt samarbete för att bygga upp avancerad GPU-infrastruktur. Genom gemensamma upphandlingar ska medlemsländer kunna finansiera stora AI-anläggningar och i gengäld få tillgång till deras kapacitet.

Det innebär att Sverige inte behöver bygga en egen AI-gigafabrik för att delta. Redan i juli meddelade regeringen att Skatteverket fått i uppdrag att ingå ett gemensamt upphandlingsavtal med EuroHPC, kopplat till medfinansiering av en planerad fabrik i Finland.

Regeringens uttalade mål är bland annat att minska beroendet av teknik från andra delar av världen. Genom europeisk infrastruktur ska svenska offentliga verksamheter och forskningsmiljöer få bättre förutsättningar att använda avancerad AI.

Läs mer: Nvidia storsatsar på Sverige – men AI-kontoret är bara början

AI-gigafabrikerna blir betydligt större

En AI-gigafabrik är inte en fabrik i traditionell mening. Det handlar om mycket stora datacenter fyllda med avancerade AI-processorer, snabba nätverksanslutningar och specialiserad mjukvara som tillsammans kan hantera särskilt krävande AI-system.

Enligt EuroHPC ska varje AI-gigafabrik innehålla minst tre till fyra gånger så många avancerade AI-processorer som dagens mest kraftfulla europeiska AI-fabriker. Anläggningarna ska kunna användas både för att träna stora AI-modeller och för att köra färdigutvecklade system.

Skillnaden är viktig. Att träna en avancerad språkmodell kräver att enorma datamängder behandlas parallellt av tusentals processorer. När modellen sedan används behöver infrastrukturen i stället kunna hantera stora mängder frågor och leverera svar snabbt.

EU ställer dessutom krav på att anläggningarna ska ha tillräcklig elförsörjning och använda effektiva lösningar för energi, vatten och kylning.

Läs mer: AI-boomen pressar Europa – Sverige blir vinnare

Finland blir en viktig del av satsningen

Samarbetet med Finland kommer samtidigt som Sverige redan lockar privata investeringar i avancerad AI-infrastruktur. TeknikGeek har tidigare rapporterat om hur det franska molnbolaget Scaleway planerar en AI-superdator i Stockholm baserad på processorer från AMD.

Det finns dock en viktig skillnad mellan satsningarna. Scaleways projekt är en kommersiell etablering, medan EuroHPC:s modell bygger på att offentliga aktörer gemensamt upphandlar tillgång till framtida AI-kapacitet.

Sverige har dessutom redan en egen AI-fabrik genom Mimer vid Linköpings universitet, som ingår i EuroHPC-samarbetet. De nya gigafabrikerna ska komplettera befintliga anläggningar genom att erbjuda betydligt större kapacitet för särskilt avancerade AI-projekt.

Läs mer: AMD-superdator byggs i Sverige – ska utmana Nvidia

Beslutet kom efter en ovanligt snabb process

Riksdagens beslut fattades genom ett utskottsinitiativ från finansutskottet, i stället för genom en vanlig regeringsproposition. Utskottet bedömde att frågan behövde hanteras snabbt för att Sverige skulle kunna delta i den pågående europeiska upphandlingen.

Finansieringen ska enligt betänkandet rymmas inom befintliga och tidigare beräknade anslag genom omprioriteringar. Det handlar alltså inte om att riksdagen nu har beslutat om ett separat nytt anslag på 50 miljoner euro.

Själva upphandlingen pågår fortfarande. Enligt EuroHPC:s aktuella upphandlingsinformation är sista datum för anbud den 3 december 2026, vilket innebär att det ännu inte är avgjort vilka projekt som kommer att väljas ut.

Det svenska beslutet säkrar därmed möjligheten att delta ekonomiskt, men garanterar varken en färdig anläggning eller omedelbar tillgång till AI-kapaciteten. Först när upphandlingen och de efterföljande avtalen är klara blir det tydligare hur stor tillgång Sverige faktiskt får.