Fyra av världens viktigaste AI-bolag anklagas nu för att ha gått från konkurrenter till samarbetspartners när de gemensamt började tala om att bromsa utvecklingen. En grupptalan som lämnades in i Kalifornien den 18 september hävdar att Anthropic, OpenAI, SpaceXAI och Google därmed har brutit mot amerikansk konkurrenslagstiftning.
Bakom stämningen står fyra betalande användare av ChatGPT, Claude, Grok och Gemini. De hävdar att bolagen har kommit överens om att minska takten i utvecklingen av konkurrerande AI-produkter och att kunderna därför riskerar att betala samma pris för tjänster som förbättras långsammare.
Det handlar än så länge om anklagelser från kärandesidan. Ingen domstol har slagit fast att företagen faktiskt har ingått en olaglig överenskommelse.
Annons
Offentliga utspel används som bevis
Det ovanliga är att en stor del av den påstådda överenskommelsen enligt stämningen ska ha skett helt öppet.
Den 12 september publicerade Anthropics vd Dario Amodei texten ”We Must Pace the Frontier”, där han argumenterade för att utvecklingen av de mest avancerade AI-modellerna måste gå långsammare. Han efterlyste bland annat samordning mellan de ledande AI-laboratorierna kring gemensamma säkerhetskrav och begränsningar av hur snabbt utvecklingen får gå.
Elon Musk svarade kort därefter att ”Dario is right”. OpenAI-chefen Sam Altman skrev att han höll med om att utvecklingen behöver bromsas, medan Google DeepMinds Demis Hassabis beskrev riktningen som rätt väg framåt.
Det är just dessa uttalanden som kärandena nu försöker använda som stöd för att konkurrenterna accepterade samma plan.
Läs mer: AI-jättarna vill bromsa utvecklingen tillsammans – men kritiker varnar för kartellbildning
Men stämningen går längre än de offentliga inläggen. Där hävdas också att representanter från OpenAI, Anthropic och Google DeepMind ska ha arbetat tillsammans i en grupp som träffats regelbundet sedan juli.
Tom’s Hardware beskriver målet som en grupptalan där kärandena menar att användare får mindre värde från sina betalda AI-abonnemang om de största utvecklarna gemensamt begränsar hur snabbt produkterna förbättras.
Säkerhetslösningen kan vara konkurrensproblemet
Ett AI-bolag får självklart välja att skjuta upp en modell, lägga mer tid på säkerhetstester eller utvecklas långsammare. Stämningen försöker i stället dra gränsen vid vad som händer när flera direkta konkurrenter gör det tillsammans.
Kärandena hänvisar till Section 1 i den amerikanska Sherman Act och beskriver den påstådda överenskommelsen som en begränsning av konkurrensen. Resonemanget är att ett AI-bolag normalt riskerar att förlora kunder om det bromsar medan konkurrenterna fortsätter framåt. Om alla stora aktörer däremot bromsar samtidigt försvinner en del av den risken.
I stämningen pekas just modellernas förbättringstakt ut som en central konkurrensfaktor. Bättre kodning, resonemang, AI-agenter, längre kontextfönster och nya funktioner är sådant som får användare att välja en tjänst framför en annan.
Det betyder inte att AI-säkerhet saknar betydelse. Amodei har tvärtom argumenterat för att modellerna utvecklas så snabbt att säkerhetsarbetet riskerar att halka efter. Han har föreslagit externa granskare med omfattande tillgång till AI-laboratoriernas system och bredare samarbete kring säkerhetsstandarder.
Anthropic har redan börjat omsätta en del av planen i praktiken. Den 18 september meddelade bolaget ett samarbete med Accenture där externa granskare ska få betydligt större insyn i företagets AI-system. Företagen räknar med att investera minst en miljard dollar vardera i arbetet under fem år.
Kartellfråga har nu blivit ett rättsfall
När TeknikGeek tidigare skrev om AI-jättarnas gemensamma inbromsning var konkurrensfrågan fortfarande teoretisk. Dario Amodei hade själv uppmärksammat att samordning mellan konkurrenterna kunde skapa problem med konkurrenslagstiftningen.
Nu prövas samma resonemang från andra hållet.
Kärandena kräver bland annat att målet godkänns som en grupptalan, ekonomiskt skadestånd och ett domstolsföreläggande som hindrar företagen från att gemensamt begränsa exempelvis utvecklingstakt, träningskörningar eller lanseringar.
Samtidigt är stämningen uttryckligen utformad så att bolagen fortfarande ska kunna införa egna säkerhetsåtgärder, bromsa sin egen utveckling och använda oberoende granskare. Det är den påstådda samordningen mellan konkurrenterna som angrips.
Läs mer: Big Short investeraren ifrågasätter AI-jättarnas inbromsning
Investeraren Michael Burry ifrågasatte nyligen också motiven bakom inbromsningen. Han argumenterade för att en långsammare utveckling kan gynna dagens marknadsledare när konkurrenterna närmar sig och samtidigt ge bolagen mer tid inför framtida börsnoteringar. Burry presenterade däremot inga bevis för att bolagen faktiskt skulle ha samordnat sina beslut av det skälet.
Den nya stämningen bevisar inte heller den teorin. Men frågan om AI-jättarnas gemensamma bromsning är konkurrensbegränsande har nu flyttats från X-inlägg och branschdebatt till en federal domstol.
Och det gör nästa steg betydligt mer intressant. Om målet går vidare kan bolagen tvingas försvara var gränsen går mellan legitimt samarbete om AI-säkerhet och en överenskommelse mellan konkurrenter om att helt enkelt tävla lite mindre hårt.