Det svenska försvaret ska bli betydligt snabbare på att ta till sig ny teknik. Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att skapa en ny nationell funktion för försvarsinnovation, med målet att AI, drönare, autonoma system och annan ny teknik ska kunna utvecklas och införas betydligt snabbare än i dag. Det meddelar Försvarsmakten.
Satsningen sker mot bakgrund av erfarenheterna från kriget i Ukraina, där ny mjukvara, billiga drönare och avancerade sensorer på kort tid har förändrat hur modern krigföring bedrivs.
Annons
Ukraina visar att teknikutveckling blivit en militär förmåga
Traditionellt har utvecklingen av nya vapensystem kunnat ta många år. Men enligt Försvarsmakten visar kriget i Ukraina att nya lösningar i vissa fall kan tas fram och användas på bara några veckor eller månader.
Kriget i Ukraina visar att innovationsförmåga har blivit en operativ förmåga och att nya lösningar kan utvecklas på veckor eller månader, inte år. Den som snabbt kan identifiera ett behov, bygga en lösning och införa den i sitt krigsförband får ett avgörande övertag.
Det säger generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för Försvarsstaben i ett pressmeddelande.
AI, startups och universitet ska arbeta närmare försvaret
Den nya funktionen ska samla Försvarsmakten, Försvarets materielverk (FMV), Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Vinnova, universitet och näringslivet i ett gemensamt innovationsarbete.
Tanken är att snabbare kunna identifiera operativa behov, testa ny teknik och införa fungerande lösningar direkt i Försvarsmaktens förband. Även mindre teknikbolag och startups ska enklare kunna bidra med innovationer.
Sverige har en unik styrka i kombinationen av en världsledande försvarsindustri och ett näringsliv fullt av innovativa små och medelstora företag och startups. Den nya funktionen ska göra det enklare för hela denna bredd att bidra till vår operativa förmåga, säger generallöjtnant Carl-Johan Edström.
Försvarsmakten lyfter särskilt fram AI, autonoma system, sensorer, drönare och mjukvara som områden där utvecklingen går mycket snabbt och där Sverige behöver kunna agera betydligt snabbare än tidigare.
Civil teknik kan få en större roll i försvaret
En annan viktig del av satsningen är det som kallas dual use – teknik som utvecklas för civila ändamål men som också kan användas militärt.
Det kan handla om allt från AI-modeller och mjukvara till sensorer, robotik och autonoma system. Samtidigt kan tekniska lösningar som utvecklas för försvaret i vissa fall även komma till nytta i det civila samhället.
Enligt Försvarsmakten ska den nya funktionen också stärka samarbetet med internationella partner, däribland Ukraina samt Nato och EU.
Korta utvecklingen från år till månader
Den kanske största förändringen är inte att Sverige skapar ännu en funktion inom försvaret, utan att synen på teknikutveckling håller på att förändras.
I takt med att AI, drönare och mjukvara utvecklas allt snabbare blir förmågan att snabbt omsätta innovation till operativ nytta en strategisk konkurrensfördel. För Sveriges del handlar satsningen om att minska avståndet mellan idé, prototyp och verklig användning – och därmed kunna möta ett säkerhetsläge där teknikutvecklingen sker i rekordfart.
