Sverige satsar minst på cybersäkerhet i Norden

Telenors Nordic Digital Security Report 2026 bygger på svar från 2 427 chefer och beslutsfattare i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Av de 610 svenska deltagarna uppger 30 procent att de väntar sig ökade investeringar i cybersäkerhet och digital motståndskraft under de kommande tolv månaderna.

Det är lägst i Norden. I Danmark är motsvarande andel 37 procent, medan Finland och Norge ligger på 39 procent.

Samtidigt tror 52 procent av de svenska respondenterna att investeringarna kommer att ligga kvar på ungefär samma nivå.

Färre än hälften känner sig väl förberedda

Pengarna är bara ena delen av rapporten.

47 procent av de svenska beslutsfattarna anser att deras organisation är väl förberedd på att hålla kritisk verksamhet igång under en allvarlig digital störning. I Finland är motsvarande siffra 56 procent.

Det handlar alltså inte om en teknisk granskning där experter har testat organisationernas system. Siffrorna bygger på chefernas och beslutsfattarnas egna bedömningar och ska därför inte läsas som ett objektivt mått på Sveriges faktiska cybersäkerhet.

Skillnaden är viktig. Rapporten visar hur organisationerna själva bedömer sin beredskap och sina framtida investeringar, inte hur enkelt eller svårt det faktiskt skulle vara att slå ut deras system.

Läs mer: Kompetensbrist hämmar nordiska företags arbete med IT-säkerhet

Sverige ligger efter även vid nya IT-köp

Skillnaden syns också när organisationerna köper nya digitala tjänster.

Hälften av de svenska respondenterna säger att säkerhet och digital motståndskraft har fått större betydelse vid köp av uppkoppling och andra digitala tjänster under det senaste året.

I Finland och Norge svarar 60 procent samma sak. Danmark ligger högst med 61 procent. Sverige hamnar alltså lägst även på den punkten.

Telenors svenska vd Jonas Edén menar att siffrorna väcker frågan om cybersäkerheten får tillräcklig prioritet när investeringar fördelas.

Rapporten är beställd av Telenor och undersökningen genomfördes av Opinion under augusti och september 2026.

AI gör attackerna snabbare

Den nordiska rapporten pekar samtidigt på att hotbilden förändras.

Nätfiske, stulna lösenord och säkerhetshål i programvara är fortfarande vanliga vägar in i företags system. Enligt Telenors säkerhetsexperter gör AI och automatisering däremot att attacker kan genomföras snabbare och i större skala.

I hela Norden uppger endast 12 procent av respondenterna att deras organisation är fullt förberedd på att upptäcka och hantera cyberhot där AI används.

Totalt räknar 36 procent av de nordiska deltagarna med att öka investeringarna i cybersäkerhet och digital motståndskraft. Sverige ligger alltså sex procentenheter under det nordiska genomsnittet.

Läs mer: Microsoft: hackare vinner AI-racet

En annan rapport pekar på samma osäkerhet

Telenors siffror är inte de enda som pekar på tveksamhet kring svensk digital motståndskraft.

I en separat svensk undersökning från Knowit uppgav 59 procent av privata företag att de inte känner sig trygga med sin förmåga att hantera en digital kris.

34 procent uppgav dessutom att de inte vet hur robusta deras leverantörer är, medan 53 procent säger att digital motståndskraft finns på ledningens agenda.

Undersökningen är inte direkt jämförbar med Telenors eftersom frågorna och urvalet skiljer sig. Men båda pekar på samma grundproblem: många svenska organisationer har planer och säkerhetsarbete på plats, samtidigt som osäkerheten är betydligt större när frågan handlar om hur verksamheten faktiskt klarar en allvarlig störning.

Läs mer: 96 procent hade säkerhetsprogram – ändå blev de hackade

Säkerhet handlar inte längre bara om att stoppa hackare

Begreppet digital motståndskraft är bredare än traditionell IT-säkerhet.

Ett företag kan ha brandväggar, antivirus och avancerad övervakning men ändå få stora problem om verksamheten inte kan fortsätta när ett centralt system ligger nere.

Det kan handla om reservuppkoppling, säkerhetskopior, alternativa leverantörer och tydliga rutiner för hur verksamheten fortsätter när de ordinarie digitala tjänsterna inte fungerar.

Samma problem blir större när flera företag är beroende av samma molntjänster, nätverk och leverantörer. Ett fel eller en attack hos en aktör kan då påverka många verksamheter samtidigt.

Det är också därför årets siffror sticker ut.

Hoten mot digitala system blir inte färre och AI gör det möjligt att automatisera delar av attackerna. Ändå är Sverige det nordiska land där lägst andel beslutsfattare räknar med att öka investeringarna i cybersäkerhet och motståndskraft.

Tre av tio väntar sig mer pengar. Sju av tio gör det inte.