TeknikGeek har ställt samma frågor om AI, digitalisering och cybersäkerhet till samtliga riksdagspartier och relevanta partier som kandiderar till riksdagen. Partiernas egna svar är artikelseriens grund, men kontrolleras också mot förd politik, tidigare regeringsbeslut och EU-regler
Mikael Enmalm, partiledare för Piratpartiet, beskriver målet som att flytta tillbaka makten över informationen till medborgarna.
Vi vill vända på den utvecklingen; privatliv för den enskilde och transparens för den som utövar makt
säger Mikael Enmalm till TeknikGeek.
Annons
Jonatan Tensetti, Piratpartiets AI-talesperson, använder ett annat nyckelbegrepp: digital handlingsfrihet.
Offentlig sektor ska kunna kontrollera sina data, förstå sina system, byta leverantör och fortsätta fungera även om en tjänst, ett företag eller ett annat land förändrar villkoren, säger Jonatan Tensetti till TeknikGeek.
Offentlig IT ska alltid ha en utgång
Piratpartiet vill införa bindande krav på öppna standarder, dokumenterade gränssnitt, dataportabilitet och fungerande exitplaner. Offentligt finansierad kod ska som huvudregel kunna granskas, återanvändas och vidareutvecklas.
Ingen offentlig verksamhet ska få köpa in ett kritiskt digitalt system som den inte kan lämna
säger Jonatan Tensetti
Det är ett konkret test för offentlig upphandling: dataexporten ska fungera tekniskt, en annan leverantör ska kunna ansluta och verksamheten ska kunna fortsätta om tjänsten försvinner.
Läs om alla partiers teknikpolitik här
Problemet med leverantörsinlåsning är etablerat. Regeringens molnpolicy från maj 2026 vill också minska beroenden och göra det lättare att byta digitala lösningar. EU:s Data Act innehåller regler som ska underlätta byte mellan databehandlingstjänster. Piratpartiets förslag går längre genom att vilja lagstifta om tekniskt verifierade exitplaner för kritisk offentlig IT och göra återanvändning av offentligt finansierad kod till huvudregel.
Utmaningen ligger i övergången. Myndigheter, kommuner och regioner har tusentals befintliga system. Att göra dem modulära och flyttbara kräver investeringar, kompetens och kontraktsförhandlingar. Partiet vill finansiera reformen genom omprioritering av befintliga IT-medel och minskade licensberoenden, men anger ingen beräknad omställningskostnad.
AI med rätt till mänsklig prövning
Piratpartiet vill använda AI för tillgänglighet, översättning, analys och administration, men inte för slutliga beslut om exempelvis vård, bidrag, betyg eller sanktioner.
AI ska användas som ett verktyg för människor, inte som en ersättare för mänskligt ansvar, säger Mikael Enmalm.
Piratpartiets AI-talesperson instämmer men lyfter också vikten av AI som en integrerad del av offentlig sektor.
säger Jonatan Tensetti
AI i offentlig sektor bör inte vara en leksak ovanpå verksamheten. Den behöver bli en genomtänkt del av kunskapsarbetet.
Partiet motsätter sig biometrisk massövervakning, social poängsättning och känsloavläsning i skola och arbetsliv. Flera sådana användningar är redan förbjudna eller hårt begränsade i EU:s AI-förordning. Piratpartiets nationella bidrag blir framför allt rätten till begriplig information, mänsklig omprövning och överklagande, principer som behöver kopplas till svensk förvaltningsrätt och tillsyn.
Läs om alla partiers teknikpolitik här
Konkurrenskraft genom gemensam grund
Piratpartiet vill inte att staten försöker välja enskilda teknikvinnare. I stället ska staten bygga den gemensamma grunden: utbildning, fri forskning, beräkningskapacitet, testmiljöer, energi och öppen offentlig upphandling.
Konkurrenskraft skapas inte bara genom patent och kapital. Den skapas genom att fler får tillgång till kunskapen, infrastrukturen och marknaden, säger Jonatan Tensetti.
För halvledare och kvantteknik vill partiet samarbeta nordiskt och europeiskt. Mindre kontrakt och öppna gränssnitt ska göra det möjligt för små svenska företag att konkurrera om delar av offentliga system.
Öppenhet kan sänka inträdesbarriärer, men säkerhetskänslig forskning och affärshemligheter kräver undantag. Piratpartiet erkänner sådana undantag men behöver definiera beslutsprocess och granskning.
Digital suveränitet utan digital nationalism
Partiet skiljer mellan leverantörens nationalitet och kundens faktiska handlingsfrihet.
Problemet är inte att företagen är internationella. Problemet uppstår när Sverige saknar ett realistiskt alternativ till dem, säger Jonatan Tensetti.
Och Partiledaren Mikael Enmalm adderar vikten av möjligheten till en exitplan.
Offentliga verksamheter måste alltid ha en fungerande exitplan. De ska kunna flytta sin information och verksamhet utan att be en global koncern om lov, säger Mikael Enmalm.
Det är en viktig precisering. Digital suveränitet behöver inte betyda att all teknik tillverkas i Sverige. Den kan handla om kryptering, standarder, portabilitet, federerade tjänster och möjlighet att driva verksamheten vidare.
Läs om alla partiers teknikpolitik här
Regeringens molnpolicy rör sig i samma riktning men stänger inte ute marknadsledande tjänster utanför EU. Piratpartiets modell är mer krävande i upphandlingens tekniska villkor.
Cybersäkerhet utan bakdörrar
Piratpartiet vill se säkerhetsuppdateringar under produkters rimliga livslängd, bättre intrångsrapportering, myndighetsövningar och kanaler för sårbarhetsrapportering.
Vi motsätter oss också bakdörrar i krypterade system. En säkerhetslucka som skapas för svenska myndigheter kommer även att kunna upptäckas och användas av både hackers och främmande makter, säger Mikael Enmalm.
Jonatan Tensetti vill behandla säkerhet som en byggnorm för digital infrastruktur. Det ligger nära EU:s Cyber Resilience Act, som inför säkerhetskrav för produkter med digitala element, inklusive hantering av sårbarheter och uppdateringar.
Partiet vill även ge säkerhetsforskare tydliga kontaktvägar och belöningar. Här krävs safe-harbour-regler som skiljer godkänd forskning från intrång.
Läs om alla partiers teknikpolitik här
Statlig e-legitimation – redan på väg
Jonatan Tensetti pekar ut en statlig e-legitimation som det teknikbeslut som kan påverka vardagen mest.
BankID fungerar ofta väl, men en grundläggande samhällsfunktion bör inte vara beroende av att en person är kund hos rätt företag, har rätt telefon och accepteras av en privat aktör, säger Jonatan Tensetti till TeknikGeek.
Förslaget är relevant men inte längre nytt. Regeringen går vidare med lagstiftning och den statliga e-legitimationen ska börja utfärdas i december 2026. Digg utvecklar samtidigt en digital identitetsplånbok enligt EU:s regler.
Piratpartiets politiska värde ligger därför i utformningen: öppna standarder, integritet och alternativ för personer utan modern smarttelefon. Partiet vill komplettera, inte förbjuda, privata lösningar.
Energi, datacenter och effektiv AI
Mikael Enmalm vill ha en blandning av fossilfria energikällor, fortsatt drift av fungerande kärnkraft och forskning om nya reaktortekniker. Datacenterstöd ska kopplas till motprestationer.
Det räcker inte att erbjuda billig mark och el till utländska serverhallar. Etableringarna måste ge ett tydligt strategiskt och samhällsekonomiskt värde, säger Mikael Enmalm.
Jonatan Tensetti lyfter ett mindre omtalat alternativ: effektivare, specialiserade modeller och lokal beräkning i stället för att varje problem löses med största möjliga modell.
Mindre specialiserade modeller, lokal drift och beräkningar direkt på användarnas utrustning kan ge bättre integritet, lägre kostnader och större motståndskraft
säger Jonatan Tensetti.
Det är tekniskt relevant. Konkurrenskraft behöver inte enbart mätas i mängden centraliserad beräkningskraft. Samtidigt kan forskning om de största modellerna kräva storskalig infrastruktur, vilket gör att båda spåren behöver samexistera.
Läs om alla partiers teknikpolitik här
Det här vill Piratpartiet
- Lagstifta om öppen och interoperabel offentlig digital infrastruktur.
- Kräva tekniskt verifierade exitplaner i kritiska IT-upphandlingar.
- Återanvända offentligt finansierad kod och prioritera öppna standarder.
- Använda AI som beslutsstöd med rätt till mänsklig omprövning.
- Stoppa biometrisk massövervakning och bakdörrar i kryptering.
- Införa statlig e-legitimation som komplement till privata alternativ.
- Stärka sårbarhetsrapportering, uppdateringskrav och cyberberedskap.
- Villkora stöd till datacenter med tydlig samhällsnytta.
Här är frågorna vi ställt till samtliga partier
- Vilket är ert partis viktigaste mål för Sveriges digitalisering under nästa mandatperiod? Vilka konkreta reformer vill ni genomföra och hur ska de finansieras?
- Hur vill ert parti att AI ska användas inom offentlig sektor, exempelvis i skolan, vården och myndigheter? Finns det områden där AI inte bör användas?
- Hur vill ert parti stärka Sveriges konkurrenskraft inom AI, halvledare, kvantteknik och annan avancerad teknik? Vilka investeringar eller satsningar prioriterar ni?
- Hur ser ert parti på Sveriges beroende av stora internationella teknikföretag som Microsoft, Google, Apple, Amazon och Meta? Behöver Sverige eller EU göra mer för att stärka den digitala självständigheten? Och i så fall vad?
- Hur vill ert parti stärka Sveriges cybersäkerhet och skydda företag, privatpersoner och samhällsviktig verksamhet mot cyberattacker?
- Behöver Sverige införa fler regler för AI än de som redan följer av EU:s AI-förordning, eller bör fokus ligga på innovation och tillämpning?
- Hur vill ert parti hjälpa svenska företag, särskilt små och medelstora företag, att använda AI och ny teknik?
- Hur vill ert parti säkerställa att barn, elever och yrkesverksamma får de AI- och digitala kunskaper som framtidens arbetsmarknad kräver?
- Vilken teknikfråga anser Ert partii får alldeles för lite uppmärksamhet i svensk politik?
- Om ert parti får genomföra en enda teknik- eller digitaliseringsreform under nästa mandatperiod, vilken blir det och varför?
- Vilket konkret teknikbeslut tror ert parti kommer att ha störst påverkan på svenska privatpersoners vardag under de kommande fyra åren, och varför?
- AI kräver stora investeringar i datacenter, elproduktion och digital infrastruktur. Hur vill ert parti säkerställa att Sverige har rätt förutsättningar för att kunna konkurrera internationellt?



