TeknikGeek har ställt samma frågor om AI, digitalisering och cybersäkerhet till samtliga riksdagspartier och relevanta partier som kandiderar till riksdagen. Partiernas egna svar är artikelseriens grund, men kontrolleras också mot förd politik, tidigare regeringsbeslut och EU-regler
Lili André, riksdagsledamot för Kristdemokraterna, beskriver en teknikpolitik där snabbare användning ska kombineras med säkerhet, mänskligt ansvar och större kontroll över den digitala infrastrukturen.
Kristdemokraternas mål är att Sverige ska vara ett av världens ledande länder inom AI och digitalisering
säger Lili André till TeknikGeek.
Annons
En halv miljard om året – men inte enbart KD:s paket
Lili André hänvisar till regeringens mål om att Sverige ska tillhöra världens tio främsta AI-länder och till ett AI- och datapaket.
Under perioden 2027-2030 kommer vi avsätta 500 miljoner kronor årligen i ett AI- och datapaket, tillsammans med flera andra AI-reformer, säger Lili André.
Paketet presenterades med 479 miljoner kronor för 2026 och omkring 500 miljoner kronor årligen 2027–2030. Det finansierar bland annat AI-verkstaden för offentlig förvaltning, en svensk AI-fabrik i Linköping och förstärkt kapacitet hos Kungliga biblioteket och Riksarkivet.
Läs om alla partiers teknikpolitik här
Det behöver samtidigt beskrivas som regeringens och Sverigedemokraternas gemensamma budgetpaket, inte som en fristående KD-reform. Flera delar är redan beslutade och håller på att genomföras. Den politiska frågan inför nästa mandatperiod blir därför hur satsningarna ska förvaltas och vilka resultat som ska krävas, snarare än om arbetet ska starta.
AI ska frigöra tid – inte ta över ansvaret
KD ser offentlig sektor som den plats där AI kan bli mest synlig i vardagen. Snabbare handläggning, enklare myndighetskontakter och mindre administration i vården står i centrum.
AI ska vara ett stöd för professionernas arbete och får aldrig ersätta människors omdöme eller ansvar i känsliga beslut
säger Lili André
Principen ligger nära EU:s riskbaserade AI-förordning. System som används inom exempelvis myndighetsutövning, utbildning och vissa delar av vården kan omfattas av höga krav på riskhantering, dokumentation och mänsklig kontroll. Men löftet behöver översättas till praktiska rutiner: vem som får fatta beslut, hur den enskilde informeras och hur ett AI-stött beslut kan granskas eller överklagas.
Regeringens AI-verkstad är tänkt att ge offentlig sektor gemensam infrastruktur och vägledning. Det minskar risken att varje myndighet bygger egna lösningar. Det löser däremot inte automatiskt frågor om datakvalitet, arbetsprocesser eller ansvar när systemen gör fel.
Digital suveränitet och molntjänster
Regeringen beslutade i maj 2026 om Sveriges första molnpolicy för offentlig förvaltning. Policyn betonar säkerhet, möjligheten att byta leverantör, öppna standarder och planer för att flytta data och tjänster.
Vi behöver minska beroendet av ett fåtal globala teknikaktörer och stärka kontrollen över kritisk digital infrastruktur, säger Lili André.
Det som återstår är att visa hur beroendet ska mätas och minska i praktiken. Digital suveränitet betyder inte nödvändigtvis att alla system ska vara svenska. Det kan också innebära kontroll över data, fungerande alternativ och möjlighet att fortsätta verksamheten om en leverantör faller bort.
Råvaror kopplas till halvledare och säkerhet
KD kopplar teknikpolitiken till tillgången på kritiska mineral och metaller som behövs för halvledare, batterier, försvarsteknik och digital infrastruktur.
Läs om alla partiers teknikpolitik här
Regeringen presenterade Sveriges mineralstrategi i juli 2026. Strategin bekräftar att frågan har blivit central för konkurrenskraft, försvar och minskat beroende av leverantörer utanför Europa. Men en mineralstrategi innebär inte i sig att Sverige får en komplett halvledarindustri. Utvinning, raffinering, komponenttillverkning, forskning och internationella leveranskedjor är olika delar av problemet.
Vill undvika svenska extraregler
Kristdemokraterna vill i första hand genomföra EU:s AI-förordning utan nationell överreglering.
Reglerna ska skydda människor mot skadlig användning av AI, men inte hämma innovation eller teknikutveckling
säger Lili André
Det är en tydlig riktning, men den undanröjer inte behovet av svenska beslut. Sverige måste organisera tillsyn, skapa regulatoriska sandlådor och ge myndigheter och företag vägledning. Frågor om deepfakes berör dessutom fler regelverk än AI-förordningen, exempelvis valpåverkan, bedrägerier, upphovsrätt och plattformarnas ansvar.
Datacenter ska ge mer tillbaka
Det mest konkreta nya beskedet gäller villkoren för datacenter. KD vill att stora elanvändare bidrar med egen elproduktion och att spillvärmen i större utsträckning används i fjärrvärmenäten.
Är man stor behöver man vara snäll och datacenter bör, liksom andra större konsumenter och aktörer i kraftsystemet, bidra med egen elproduktion, säger Lili André.
Lili André utesluter inte heller en nationell plan för etablering av datacenter. Motivet är både energisystemet och kommunernas förhandlingsposition gentemot globala teknikbolag.
Förslaget är konkret men juridiskt ofärdigt. Det framgår inte vilka anläggningar som skulle omfattas, hur egen elproduktion ska beräknas eller vem som ska betala anslutning och överföringskapacitet.
Spillvärme är dessutom bara användbar där ett lämpligt fjärrvärmenät finns tillräckligt nära.
Läs om alla partiers teknikpolitik här
Det här vill Kristdemokraterna
- Fortsätta AI- och datapaketet på omkring en halv miljard kronor per år.
- Bygga ut AI-verkstad, AI-fabrik, sandlådor och fortbildning.
- Använda AI för snabbare offentlig service med mänskligt ansvar kvar.
- Genomföra EU:s AI-förordning utan svensk överreglering.
- Minska digitala beroenden och stärka kontrollen över kritisk infrastruktur.
- Säkra tillgången till kritiska mineral och metaller.
- Kräva att stora datacenter bidrar till elproduktion och använder spillvärme.
- Överväga en nationell plan för datacenteretableringar.
Här är frågorna vi ställt till samtliga partier
- Vilket är ert partis viktigaste mål för Sveriges digitalisering under nästa mandatperiod? Vilka konkreta reformer vill ni genomföra och hur ska de finansieras?
- Hur vill ert parti att AI ska användas inom offentlig sektor, exempelvis i skolan, vården och myndigheter? Finns det områden där AI inte bör användas?
- Hur vill ert parti stärka Sveriges konkurrenskraft inom AI, halvledare, kvantteknik och annan avancerad teknik? Vilka investeringar eller satsningar prioriterar ni?
- Hur ser ert parti på Sveriges beroende av stora internationella teknikföretag som Microsoft, Google, Apple, Amazon och Meta? Behöver Sverige eller EU göra mer för att stärka den digitala självständigheten? Och i så fall vad?
- Hur vill ert parti stärka Sveriges cybersäkerhet och skydda företag, privatpersoner och samhällsviktig verksamhet mot cyberattacker?
- Behöver Sverige införa fler regler för AI än de som redan följer av EU:s AI-förordning, eller bör fokus ligga på innovation och tillämpning?
- Hur vill ert parti hjälpa svenska företag, särskilt små och medelstora företag, att använda AI och ny teknik?
- Hur vill ert parti säkerställa att barn, elever och yrkesverksamma får de AI- och digitala kunskaper som framtidens arbetsmarknad kräver?
- Vilken teknikfråga anser Ert partii får alldeles för lite uppmärksamhet i svensk politik?
- Om ert parti får genomföra en enda teknik- eller digitaliseringsreform under nästa mandatperiod, vilken blir det och varför?
- Vilket konkret teknikbeslut tror ert parti kommer att ha störst påverkan på svenska privatpersoners vardag under de kommande fyra åren, och varför?
- AI kräver stora investeringar i datacenter, elproduktion och digital infrastruktur. Hur vill ert parti säkerställa att Sverige har rätt förutsättningar för att kunna konkurrera internationellt?
