Google har förlorat sin sista juridiska strid mot EU:s rekordbot på drygt 4,1 miljarder euro. EU-domstolen slår fast att bolaget missbrukade sin dominerande ställning genom hur Google Search och Chrome knöts till Android.
EU-domstolen avvisar Googles och Alphabets överklagan och bekräftar därmed den sanktionsavgift som tidigare justerades ned av tribunalen. Den ursprungliga boten från 2018 låg på 4,34 miljarder euro, men sattes 2022 till 4,125 miljarder euro.
Kärnan i fallet är inte att Androidtelefoner har Googleappar. Det är villkoren bakom. Enligt EU-kommissionen krävde Google att mobiltillverkare förinstallerade Google Search och Chrome för att få tillgång till viktiga delar av Googles Androidekosystem, däribland Play Store. Kommissionen pekade också på avtal som begränsade tillverkarnas möjlighet att sälja mobiler med Androidversioner som inte godkänts av Google.
Standardvalen blev Googles starkaste vapen
Det mest intressanta i domen är domstolens syn på standardappar. EU-domstolen skriver att tribunalen hade rätt att väga in en så kallad status quo bias, alltså att användare ofta stannar kvar vid det som redan är förvalt på mobilen.
Det är en viktig poäng. Google har länge argumenterat för att Android erbjuder valfrihet eftersom användare kan ladda ned andra webbläsare, sökmotorer och appar. Men EU:s linje är att valfrihet på pappret inte räcker om distributionen gör att konkurrenter aldrig får en rimlig chans från start.
För svenska Androidanvändare märks domen främst genom fler val, fler EU-krav på Google och ett hårdare tryck på standardappar, sök och AI i mobilen. Det betyder inte att Chrome eller Google Search försvinner från Android. Däremot gör domen det svårare för Google att luta sig mot samma gamla modell där mobilen redan från första uppstart leder användaren in i Googles tjänster.
Google har hela tiden försvarat Androidmodellen. I ett blogginlägg från 2018 skrev Sundar Pichai att Android har skapat “more choice, not less” och att systemet bidragit till snabb innovation, större utbud och lägre priser.
EU:s nästa strid handlar om AI i mobilen
Att den gamla Androidbötern nu står fast gör den nya konflikten mer laddad. EU har sedan dess fått ett betydligt vassare verktyg i Digital Markets Act, DMA. Där pekas Alphabet ut som grindvakt för flera centrala plattformstjänster, bland annat Google Play, Google Search, Android och Chrome.
DMA är byggd för att komma åt just den typ av låsning som Androidmålet handlade om, men snabbare och mer direkt än klassiska konkurrensmål. EU beskriver lagen som ett sätt att göra digitala marknader mer rättvisa och öppna för konkurrens.
Det är här domen blir mer än historik. EU-kommissionen har redan öppnat processer för att specificera hur Google ska ge konkurrenter tillgång till Androidfunktioner och sökdata enligt DMA. En del av processen rör funktioner som är relevanta för AI i mobilen, där konkurrerande AI-assistenter kan behöva samma åtkomst till operativsystemet som Googles egna tjänster.
Från sökruta till AI-assistent
Androidmålet började i en tid när kampen handlade om webbläsare, sökrutor och appbutiker. I dag är samma fråga på väg att flytta in i AI-assistenter, röststyrning och funktioner på systemnivå i mobilen.
Om Google kan göra Gemini till den mest naturliga AI-vägen i Android, på samma sätt som Google Search blev den mest naturliga sökvägen, riskerar historien att upprepa sig. Skillnaden är att EU nu försöker agera innan marknaden cementeras helt.
Det betyder att framtidens Androidtelefoner i Europa kan bli mer öppna för konkurrerande AIlösningar, söktjänster och appbutiker. Det kan också göra upplevelsen rörigare. Fler val, fler inställningar och fler krav på samtycke är ofta baksidan av hårdare reglering.
Google har enligt Reuters svarat att bolaget redan anpassade sina avtal efter EU-beslutet 2018 och att man fortsätter fokusera på innovation och öppenhet för användare, partners och utvecklare. Reuters skriver också att Googles EU-böter för olika konkurrensärenden nu uppgår till nära 11 miljarder euro under det senaste decenniet.
Svensk dom ökar pressen
Google pressas även från svenskt håll. Reuters rapporterade nyligen att svensk domstol beordrat Google att betala omkring 14,3 miljarder kronor i skadestånd till PriceRunner, som ägs av Klarna, efter en separat konkurrenstvist om Googles shoppingtjänst i sökresultaten.
Det är ett annat mål än Androidfallet, men mönstret är bekant: Google anklagas för att använda en dominerande plattform för att styra trafik och beteende mot egna tjänster.
Därför är Androiddomen viktig även efter åtta år. Själva boten är enorm, men den stora konsekvensen är att EU:s syn på Googles plattformsmakt nu står fast i högsta instans. Standardval, förinstallerade appar och tekniska villkor är inte längre små detaljer i mobilen. De är konkurrensfrågor på miljardnivå.