Mellan den 27 maj och 8 juni övervakades luftrummet i centrala Skellefteå med drönardetektionssystemet Dedalo. Enligt systemutvecklaren Intecs Engineering registrerades fler än 30 drönarflygningar under perioden, varav omkring tio klassades som överträdelser av det övervakade området.
Testet genomfördes under Society Expo 2026 tillsammans med svenska NoMeTa och fokuserade särskilt på området kring Skellefteå sjukhus. Där finns en helikopterflygplats som används för sjuktransporter, vilket gör drönare i närheten till ett betydligt större problem än en vanlig otillåten flygning.
Annons
Systemet lyssnar efter drönarens radiosignaler
Dedalo använder radiofrekvensdetektion, RF, för att hitta kommunikationen mellan en drönare och dess fjärrkontroll. Det innebär att systemet inte behöver förlita sig enbart på att se själva farkosten med en kamera eller upptäcka den med radar.
NoMeTa uppger att systemet kan identifiera radiosignaler från både drönare och pilot på mer än tre kilometers avstånd. Enligt företagets specifikationer sker själva detekteringen på mindre än en sekund och systemet kan följa fler än 100 mål samtidigt.
Det är framför allt möjligheten att lokalisera piloten som gör tekniken intressant. Att veta att en drönare befinner sig i ett känsligt område är en sak. Att dessutom kunna peka ut var personen bakom fjärrkontrollen står ger polis, säkerhetspersonal eller andra ansvariga betydligt bättre möjligheter att ingripa.
Under försöket användes en distribuerad uppsättning med sensor, ledningssystem och fjärråtkomst för flera användare. Det gjorde att luftrummet kunde övervakas kontinuerligt under testperioden.
En kilometer runt helikopterplattan är känslig
Reglerna kring sjukhusens helikopterflygplatser är viktiga i sammanhanget. Transportstyrelsen skriver att flygning med drönare närmare än 1 000 meter från en helikopterflygplats endast får ske i samråd med den berörda helikopterflygplatsen. Skellefteå lasaretts helikopterplats finns också upptagen i myndighetens register över svenska helikopterflygplatser.
Det gör resultaten från Skellefteå särskilt intressanta. En drönare behöver inte användas i brottsligt syfte för att skapa problem. En felplacerad hobbyflygning kan räcka för att störa en ambulanshelikopter som behöver landa eller lyfta med kort varsel.
Transportstyrelsen rekommenderar därför drönarpiloter att kontrollera luftrummet före flygning. LFV drönarkarta visar bland annat områden runt flygplatser och större helikopterflygplatser där särskilda begränsningar gäller.
Skellefteå blir testplats för allt mer drönarteknik
Testet är en del av en betydligt större satsning på drönare i Skellefteå. Kommunen och Skellefteå Airport har byggt Skellefteå Droneport, en stadsnära testanläggning där företag och myndigheter kan utveckla och prova drönarteknik i verkliga miljöer.
Anläggningen har bland annat 5G-uppkoppling och är byggd för tester i kyla, mörker och vinterförhållanden. Tidigare under 2026 har även Region Västerbotten testat hur drönare kan skicka bilder från olycksplatser över 5G till räddningspersonal.
Den större frågan är nu vad som händer efter att ett system faktiskt upptäcker en drönare. Sensorerna kan ge en position nästan omedelbart, men någon måste fortfarande bedöma flygningen, avgöra om den är tillåten och veta vilken aktör som ska ingripa.
Det gör drönardetektering till mer än ett sensorproblem. När antalet drönare ökar kring städer, flygplatser och samhällsviktig infrastruktur blir lika mycket av utmaningen att bygga rutinerna som krävs när varningen väl dyker upp på skärmen.