Att köpa ett spel digitalt kan kännas ungefär som att köpa samma spel på skiva. Du betalar ett pris, spelet hamnar i ditt bibliotek och du kan därefter ladda ner och spela det. Juridiskt finns däremot en viktig skillnad mellan de två typerna av köp.
Sony Interactive Entertainment har hamnat i en rättstvist i Kalifornien där fyra PlayStation-användare hävdar att företaget vilseleder kunder genom att använda formuleringar som ”Buy Now” och ”Confirm Purchase” i PlayStation Store. Enligt stämningen får kunden inte äganderätt till den digitala produkten, utan en licens som ger användaren rätt att använda spelet.
Det framgår också av PlayStations egna villkor. Där står att ett köp ger användaren en personlig licens och att användaren inte äger produkten. I PlayStations separata licensavtal står dessutom att programvaran licensieras till användaren och inte säljs, skriver Tom’s Hardware.
Annons
Sony anser däremot att kunderna inte blir vilseledda av köpknapparna. I en inlaga till domstolen argumenterar företaget för att det i dagens digitala värld inte är rimligt att anta att konsumenter tror att de får äganderätt till ett digitalt spel.
Sony menar att licensen redan är tydlig
Tvisten handlar i grunden om vad ordet ”köp” betyder när produkten är digital. I PlayStations användarvillkor står att när en användare köper en produkt från PlayStation Store får personen en personlig licens för privat och icke-kommersiell användning. Villkoren slår samtidigt fast att användaren inte äger produkten.
Sony menar därför att informationen redan finns tillgänglig för kunderna och att PlayStation Stores köpprocess följer Kaliforniens regler. De fyra personerna bakom stämningen håller inte med och hävdar att informationen om licensen inte visas tillräckligt tydligt när köpet genomförs.
Enligt stämningen möts kunderna av formuleringar som ”Buy Now” och ”Confirm Purchase”, medan informationen om att transaktionen endast ger en licens finns i villkor och licensavtal. Det är den skillnaden som har blivit en central del av rättstvisten.
Läs även: Sony släpper sina första trådlösa PlayStation-högtalare
Sony använder Resident Evil som exempel
Ett av Sonys argument i domstolsdokumentet sticker ut. Två av personerna bakom stämningen köpte båda Resident Evil Requiem digitalt från PlayStation Store med elva dagars mellanrum. Jason Mendoza köpte spelet den 14 februari 2026 och Edward Heycock köpte samma titel den 25 februari för 69,99 dollar.
Sony använder de två köpen som exempel på varför företaget anser att påståendet om ägande inte håller. Företagets argument är att om det första köpet verkligen hade överfört äganderätten till spelet från Sony till Mendoza skulle Sony inte längre ha ägt det och därmed inte kunnat sälja det till Heycock elva dagar senare.
Det är ett ovanligt argument, men här är det viktigt att skilja mellan ägandet av ett exemplar och ägandet av spelets immateriella rättigheter. Personerna bakom stämningen hävdar inte att ett köp av ett PlayStation-spel gör dem till ägare av exempelvis spelets upphovsrätt. Tvisten handlar i stället om vilka rättigheter en vanlig konsument rimligen kan tro följer med en digital produkt när butiken använder ord som ”köp”.
Läs även: Valkompass – Teknikvalet 2026
Ny lag kräver tydligare information
Bakgrunden är en lagändring i Kalifornien som trädde i kraft den 1 januari 2025. Lagen, AB 2426, reglerar hur digitala produkter med återkalleliga licenser får marknadsföras och är särskilt relevant för ord som ”buy” och ”purchase”.
Sådana formuleringar är inte helt förbjudna. Om kunden egentligen får en licens måste butiken däremot uppfylla särskilda krav. Det kan bland annat göras genom att kunden aktivt får bekräfta att transaktionen innebär en licens eller genom att tydligt och framträdande informera om licensen före köpet.
Det är här Sony och personerna bakom stämningen står på olika sidor. De fyra PlayStation-användarna hävdar att informationen i PlayStation Store inte uppfyller kraven, medan Sony anser att kunderna får tillräcklig information genom de villkor och licensavtal som de godkänner. Ingen domstol har ännu avgjort vem som har rätt.
Sony vill flytta tvisten från domstolen
Sony försöker dessutom få den föreslagna grupptalan att hanteras på ett helt annat sätt. Företaget lämnade den 21 augusti in en begäran om att de fyra personernas krav ska skickas till individuell skiljedom i stället för att fortsätta som en grupptalan i federal domstol.
Sony hänvisar till PlayStations amerikanska användarvillkor, som innehåller en klausul om individuell skiljedom och avstående från grupptalan. Som alternativ vill Sony att domstolen avvisar målet. Företaget hävdar då bland annat att PlayStation Stores köpprocess redan följer Kaliforniens lag och att rimliga konsumenter inte vilseleds att tro att de får äganderätt till spelen.
Frågan är ännu inte avgjord och en förhandling om Sonys begäran är planerad till den 1 oktober inför den federala domaren Vince Chhabria i San Francisco. Det betyder att ingen domstol hittills har slagit fast att PlayStation Store bryter mot lagen eller att Sony vilseleder sina kunder.
Rättstvisten sätter samtidigt fingret på en större fråga för hela spelbranschen. Allt fler spel köps digitalt, samtidigt som ordet ”köp” inte nödvändigtvis innebär samma juridiska rättigheter som många förknippar med en fysisk produkt. När det gäller PlayStation Stores digitala spel är Sonys egen ståndpunkt tydlig: kunden får en licens att använda produkten, inte äganderätt till själva spelet.