Nintendo Switch 2: The Legend of Zelda 40th Anniversary Edition släpps den 29 oktober. Den nya modellen är inte någon kraftfullare version av Switch 2. Jubileumsmodellen bygger på samma hårdvara, men får specialdesignade Joy-Con 2, konsol och docka med motiv från The Legend of Zelda. Något spel ingår dock inte.
I Sverige ligger priserna på runt 7 300 kronor. NetOnNet tar exempelvis 7 290 kronor för modellen.
Annons
Samma konsol, helt andra priser
Den svenska prislappen sticker ut när samma modell jämförs med övriga Europa. I Irland, Italien, Spanien och Nederländerna ligger prislappen på mellan 510 till 530 euro.
Det motsvarar ungefär 5 700 till 5 950 kronor med dagens eurokurs. En svensk köpare får därmed betala omkring 1 300 till 1 600 kronor mer för samma utgåva.
Det är inte första gången Sverige har mycket högre priser på Nintendo-produkter, och i fokus står den svenska distributören Bergsala.
Förra Switch 2-lanseringen slutade hos Konkurrensverket
När vanliga Nintendo Switch 2 lanserades våren 2025 uppstod en nästan identisk diskussion.
Inför lanseringen låg svenska priser runt 6 700 till 6 800 kronor, samtidigt som Nintendo hade satt priset på standardmodellen till 469,99 euro i sin europeiska butik. Nintendo höjde senare det europeiska priset till 499,99 euro från och med september 2026.
Kritiken riktades snabbt mot Bergsala, som distribuerar Nintendo-produkter till svenska återförsäljare. Bergsala har arbetat med Nintendo i Sverige sedan 1981 och utökade verksamheten till övriga Norden och Baltikum 2012.
Även på flera andra nordiska marknader har Nintendo Switch 2 legat högt i pris jämfört med delar av EU. Det bevisar inte att Bergsala ligger bakom skillnaden, men det har gjort distributionsledet till en återkommande del av debatten.
Sveriges Radio rapporterade i maj 2025 att Bergsala hade blivit föremål för nästan 90 anmälningar och klagomål efter reaktionerna på den svenska prissättningen.
Företaget ville då inte ställa upp på intervju, men skrev enligt Sveriges Radio att det är återförsäljarna som bestämmer priset i butik.
Även Konkurrensverket fick under april och maj in tips och klagomål om prissättningen. Där framfördes bland annat misstankar om att Bergsala kunde styra priserna hos svenska återförsäljare eller att återförsäljarna samordnade sina priser.
Myndigheten inledde ett ärende och begärde in uppgifter från Bergsala om hur priserna sattes och vilken kommunikation bolaget haft med återförsäljarna.
Bergsala nekade till att styra priserna
Bergsala uppgav till Konkurrensverket att bolaget inte lämnar rekommenderade, vägledande eller fasta konsumentpriser för Nintendos produkter.
I handelsvillkoren som företaget lämnade till myndigheten stod dessutom att återförsäljarna fritt har rätt att bestämma vilka priser som ska tillämpas mot slutkund.
Konkurrensverket gick därefter vidare till Elgiganten, NetOnNet, Power och Webhallen.
Samtliga uppgav att prissättningen hade skett självständigt utifrån bland annat inköpspris, marknadsläge, konkurrens och interna kostnader som elektronikskatt, valutakurser och transporter. Butikerna uppgav också att de inte hade kommunicerat med andra återförsäljare om priset inför lanseringen.
Konkurrensverket lade ner ärendet
Konkurrensverket valde till slut att skriva av ärendet. Myndigheten ansåg att det inte fanns tillräckliga indikationer på ett konkurrensproblem som skadade konkurrensen eller konsumenterna för att prioritera en fortsatt utredning.
Det talar emot teorin om att Bergsala skulle bestämma vilka priser svenska butiker måste ta. Men beslutet innebär inte heller att Konkurrensverket slog fast att all kritik mot prissättningen var felaktig.
Myndigheten skrev uttryckligen att beslutet att inte utreda saken vidare inte innebar något ställningstagande till om en överträdelse av konkurrensreglerna hade skett eller inte.
Här finns en viktig skillnad.
Konkurrensverkets ärende handlade framför allt om misstänkt prisstyrning och eventuell samordning mellan företag. Beslutet säger däremot inte vad de svenska återförsäljarna betalar för konsolerna från Bergsala, eller vilka marginaler som finns mellan Nintendo, distributören och butiken.
Det är därför svårt att avgöra hur stor påverkan Bergsala faktiskt har på slutpriset.
Svensk skatt förklarar en del
Det finns samtidigt faktorer som gör elektronik dyrare i Sverige.
Spelkonsoler omfattas av den svenska kemikalieskatten på elektronik. För 2026 ligger skatten för kategorin övrig elektronik på 180,71 kronor per kilo, med ett maximalt skattebelopp på 552,27 kronor per vara. Avdrag kan samtidigt göras beroende på produktens innehåll.
Sverige har också 25 procents moms. Det är högre än exempelvis Tysklands 19 procent, Spaniens och Nederländernas 21 procent samt Irlands 23 procent.
Skatterna kan därför förklara en del av prisskillnaden.
Men ett prisgap på omkring 1 300 till 1 600 kronor mot flera europeiska återförsäljare är svårt att förklara enbart med moms och kemikalieskatt.
Även inköpspris, valuta, transport, lagerhållning och marginalerna hos både distributör och återförsäljare påverkar slutpriset.
Den viktigaste siffran är fortfarande okänd
Det går därför inte att ge belägg påståendet att Bergsala helt enkelt ”tar en större del av kakan”.
Men det går heller inte att avfärda distributionsledets betydelse utan att känna till den kanske viktigaste siffran i hela diskussionen: vad svenska återförsäljare faktiskt betalar för konsolen.
Konkurrensverkets egen granskning visar att inköpspriset är en av faktorerna som butikerna väger in när de bestämmer sina priser. Hur högt det inköpspriset är framgår däremot inte av beslutet.
Det är därför den mest intressanta frågan.
Nintendo Switch 2: The Legend of Zelda 40th Anniversary Edition kostar omkring 7 300 kronor i Sverige, samtidigt som samma produkt säljs betydligt billigare i flera andra EU-länder.
Att prisskillnaden finns är enkelt att konstatera. Vem som tar hur stor del av de extra svenska kronorna är fortfarande betydligt svårare att svara på.
TeknikGeek har bett Bergsala om en kommentar men vid tillfället för publicering ännu inte fått svar.