Metas interna AI-användning uppges ha blivit så omfattande att bolaget nu förbereder centrala budgetar, varningssystem och begränsningar för hur många tokens olika team får använda. Enligt The Information har företaget i ett internt meddelande varnat för att kostnaden för anställdas AI-verktyg kan nå flera miljarder dollar under 2026.
Uppgifterna bygger på ett internt meddelande som ska ha skickats till omkring 6 000 anställda. Från 2027 planerar Meta att införa tydligare budgetar och fördelning av AI-tokens. Bolaget har även utvecklat AI Gateway, ett internt system som samlar användning och kostnader från olika AI-tjänster på samma plats.
Meta ska dessutom vilja styra fler anställda mot det egna kodverktyget MetaCode i stället för externa tjänster som Anthropics Claude. Automatiska larm för ovanliga kostnadsökningar uppges också vara på väg.
Topplistan belönade hög förbrukning
Bakom kostnadsökningen finns en intern satsning där Meta försökte få sina anställda att använda AI mer i det dagliga arbetet. AI-användning blev enligt rapporteringen en del av företagets förväntningar på personalen, samtidigt som en topplista med namnet Claudeonomics rangordnade användare efter hur många tokens de förbrukade.
Under drygt 30 dagar ska användningen ha nått 73,7 biljoner tokens. Den som låg högst på topplistan uppges ensam ha förbrukat omkring 280 miljarder tokens. Metas teknikchef Andrew Bosworth ska senare ha betonat att hög tokenförbrukning i sig inte är ett mått på produktivitet.
Siffran är inte helt isolerad. The Information rapporterade tidigare att Metas anställda hade använt över 60 biljoner tokens under en 30-dagarsperiod. Analysföretaget SemiAnalysis uppskattar samtidigt att Meta förbrukade omkring 70 biljoner tokens under februari. Källorna skiljer sig alltså åt om den exakta volymen, men pekar mot ungefär samma storlek.
73,7 biljoner tokens är ingen verifierad faktura
På X och Reddit sprids nu påståenden om att Metas AI-användning kostar 221 miljoner dollar i månaden, motsvarande cirka 2,65 miljarder dollar om året. Den uträkningen verkar bygga på att samtliga 73,7 biljoner tokens prissätts till 3 dollar per miljon tokens.
Problemet är att AI-tokens inte har ett enhetligt pris. Anthropic tar exempelvis 3 dollar per miljon indatatokens och 15 dollar per miljon utdatatokens för Claude Sonnet 4.6. Data som redan finns lagrad i modellens promptcache kan samtidigt kosta 0,30 dollar per miljon tokens. Dyrare modeller som Claude Opus 4.8 kostar 5 dollar för indata och 25 dollar för utdata.
Med listpriser skulle samma volym därför kunna motsvara ungefär 22 miljoner dollar om allt var billiga cacheläsningar, 221 miljoner dollar om allt var vanlig indata eller över 1,1 miljarder dollar om allt var utdata från Sonnet 4.6. Ingen av ytterligheterna är sannolik, men de visar varför tokenvolymen inte kan omvandlas direkt till en säker kostnad.
Meta lär dessutom ha ett individuellt företagsavtal med Anthropic. Sådana avtal kan innehålla rabatter baserade på köpt volym och andra prismodeller som inte finns i den offentliga prislistan. Det saknas uppgifter om vilka modeller Meta använde, hur stor del som var cachad och hur förbrukningen fördelades mellan indata och utdata.
SemiAnalysis uppskattar att Metas användning motsvarar minst 50 000 dollar per anställd och år räknat med offentliga listpriser. Även detta är en uppskattning och ska inte tolkas som den faktiska summa som Meta betalar till Anthropic.
Kodagenter kan förbruka tokens i bakgrunden
En vanlig konversation med en AI-assistent behöver inte använda särskilt mycket data. Kodagenter arbetar däremot ofta i längre loopar där de läser stora kodbaser, skriver kod, kör tester, granskar felmeddelanden och försöker igen.
Varje steg kan skicka stora delar av projektets kod och tidigare konversation tillbaka till modellen. En agent som arbetar självständigt i flera timmar kan därför använda betydligt fler tokens än en anställd som ställer enstaka frågor i en vanlig chatt.
Reuters har tidigare beskrivit hur den här typen av AI-agenter gjort företagens IT-kostnader betydligt svårare att förutse. Uber ska exempelvis ha förbrukat sin årsbudget för Claude Code och Codex på fyra månader, medan Microsoft har begränsat vissa anställdas tillgång till Claude Code.
AI Gateway ska fånga kostnaderna tidigare
Metas lösning blir inte nödvändigtvis att stoppa användningen. AI Gateway ska i stället ge företaget möjlighet att se vilka team och verktyg som står för kostnaderna, upptäcka plötsliga ökningar och flytta enklare arbetsuppgifter till billigare modeller.
Det liknar den kostnadskontroll som redan används för molntjänster. Företag kan sätta budgetar per team, blockera de dyraste modellerna för enklare uppgifter och kräva godkännande när en användare passerar en viss gräns.
För Meta är tokenkostnaden samtidigt bara en del av en betydligt större AI-satsning. Bolaget räknar med investeringar på mellan 125 och 145 miljarder dollar under 2026, främst kopplade till infrastruktur, komponenter och datacenter. Under årets första kvartal investerade Meta 19,84 miljarder dollar och hade knappt 78 000 anställda.
Investeringar i servrar och datacenter är inte samma sak som avgifter för externa AI-modeller. Skillnaden är viktig eftersom den senare kostnaden kan växa snabbt när tusentals anställda startar kodagenter som arbetar dygnet runt.
Ryktet som sprids på sociala medier har därmed en verklig kärna. Metas tokenförbrukning tycks ha varit extrem och bolaget uppges nu införa hårdare kontroll. Den exakta kostnaden på 2,65 miljarder dollar är däremot en uppskattning som bör behandlas som just det, inte som en bekräftad årsnota.
