En våg av cyberattacker mot sydkoreanska finansbolag har lett till att personuppgifter från tiotusentals kunder och andra berörda har läckt. Sju banker och finansbolag har bekräftat incidenter sedan slutet av september.
Det som gör attackerna ovanliga är verktygen som nu kopplas till dem. Säkerhetsföretaget CrowdStrike har hittat tekniska spår som visar att en angripare använde ARTEX, ett öppet AI-baserat verktyg för penetrationstestning, tillsammans med flera stora språkmodeller.
AI-kopplingen är däremot ännu inte slutligt fastställd av de drabbade bolagen eller sydkoreanska myndigheter. CrowdStrikes slutsats bygger bland annat på filer, konfigurationer och AI-sessioner som hittats på servrar kopplade till angriparen.
Annons
Över 65 000 kunduppgifter i två av intrången
De klart största läckorna har hittills rapporterats hos Yegaram Savings Bank och Shinhan Bank.
Yegaram uppskattar att omkring 40 000 kunder kan ha fått namn, födelsedatum och kontaktuppgifter exponerade.
Shinhan Bank har rapporterat 25 727 exponerade poster. Där ska information som namn, telefonnummer, årsinkomst och beräknade lånegränser ha funnits bland de läckta uppgifterna.
Hos Hana Bank berördes 89 kunder. För KB Kookmin Bank skiljer sig siffrorna mellan olika rapporter, där 119 respektive 153 poster har uppgetts.
BNK Busan Bank har rapporterat uppgifter om 11 externa utvecklare, medan Hyundai Capital uppger att information om 146 bolåneförmedlare exponerades. Hyundai Capital säger att vanliga kunders uppgifter inte berördes.
Welcome Savings Bank uppskattar samtidigt att upp till 2 200 poster kopplade till företagskunder kan ha läckt. Där ingår bland annat företagsnamn och kontaktuppgifter.
De varnades redan i september
Tidpunkten gör intrången särskilt uppseendeväckande.
Den 17 september arrangerade Sydkoreas Financial Security Institute ett seminarium där omkring 160 säkerhetsansvariga från finansbranschen deltog.
Ämnet var AI-agentbaserade cyberattacker.
Institutet berättade bland annat om verkliga försök att använda AI-agenter mot finanssektorn och varnade för att API, alltså gränssnitt som kopplar samman olika system och databaser, hade blivit attraktiva mål.
Enligt Aju Press deltog personal från fyra av de sju finansbolag som senare bekräftade dataläckor. Uppgiften bygger på dokument som Financial Security Institute lämnat till parlamentarikern Han Chang-min.
De bredare intrången började mindre än två veckor efter seminariet.
Läs mer: Microsoft: hackare vinner AI-racet
AI-verktyget letar efter säkerhetshål
ARTEX skapades inte som ett hackerverktyg för kriminella.
Det utvecklades som ett agentiskt penetrationstestverktyg. Sådana system används för att låta säkerhetsteam försöka hitta svagheter i sina egna nätverk innan någon annan gör det.
Skillnaden mot traditionella säkerhetsverktyg är graden av automatisering.
En AI-agent kan få ett övergripande mål, kartlägga ett system, analysera svar och därefter välja vilka tester som ska genomföras härnäst. Språkmodellen fungerar då som en del av styrningen medan andra verktyg genomför själva testerna.
CrowdStrike hittade en ARTEX-installation där DeepSeek v4.1-flash användes som huvudsaklig AI-modell. Angriparen använde enligt säkerhetsbolaget även Claude Code och sessioner där modeller från Zhipu AI och xAI förekom.
Det innebär inte att AI självständigt genomförde hela attackkedjan utan mänsklig inblandning. Materialet visar en mänsklig operatör som använde AI-baserade verktyg tillsammans med traditionell attackinfrastruktur.
Det är en viktig skillnad. Det nya är inte att AI plötsligt blivit en helt autonom hackare, utan att en enskild angripare kan automatisera betydligt fler delar av arbetet.
Läs mer: AI-agenter gick till attack mot myndighetssajter
Angriparen lämnade sina AI-konversationer öppna
CrowdStrike kom över ovanligt detaljerade spår efter angriparen.
På öppna kataloger hos servrar kopplade till attackerna hittades konfigurationsfiler för ARTEX, historik från Claude Code och minnesfiler från Claude.
Materialet visar enligt CrowdStrike hur angriparen använde en server i Hongkong tillsammans med en separat server som körde ARTEX.
I en av AI-konversationerna frågade personen dessutom Claude var stulen sydkoreansk information vanligtvis säljs och hur grupper på Telegram som handlar med sådan information kunde hittas.
CrowdStrike bedömer med måttlig säkerhet att angriparen är kinesisktalande och ekonomiskt motiverad. Säkerhetsföretaget har inte kopplat personen till någon känd hackergrupp.
Angreppen gick genom sidodörrarna
Intrången verkar inte i första hand ha riktats direkt mot bankernas centrala system.
I stället har flera av incidenterna berört mindre externa tjänster, exempelvis system för låneförmedlare, interna stödverktyg för anställda och andra internetanslutna gränssnitt.
Det är också precis den typ av attackyta som Financial Security Institute hade varnat för i september.
När organisationer bygger allt fler webbtjänster och API räcker det att en äldre eller sämre skyddad del av miljön ligger exponerad. En automatiserad agent kan snabbt testa många sådana ingångar och fortsätta där den hittar något som svarar annorlunda än väntat.
Det är också där AI kan förändra ekonomin bakom en attack. Moment som tidigare krävde mer manuellt arbete kan automatiseras och upprepas mot fler system på kort tid.
Verktygets skapare drog i bromsen
Efter rapporterna om de sydkoreanska intrången meddelade utvecklaren bakom ARTEX att projektet inte längre ska fortsätta som öppen källkod.
Utvecklaren, som använder namnet Autumn-27 på GitHub, skrev den 8 oktober att ARTEX inte längre kommer att uppdateras offentligt på grund av att verktyget missbrukats.
Redan publicerade versioner försvinner däremot inte från internet bara för att originalprojektet stängs.
Läs mer: OpenAI skruvar ner säkerhetsspärrarna på sin nya AI-modell
AI sänker tröskeln för attacker
De sydkoreanska intrången visar framför allt hur snabbt gränsen mellan legitima säkerhetsverktyg och attackverktyg kan suddas ut.
Samma AI-agent som hjälper ett företag att hitta ett oskyddat API kan användas av någon utanför organisationen för exakt samma sak.
Det som fortfarande utreds är hur avgörande ARTEX faktiskt var för att intrången lyckades. CrowdStrike har hittat starka spår efter verktyget på angriparens infrastruktur, men de drabbade finansbolagen och myndigheterna har ännu inte slagit fast att AI var orsaken till varje enskild läcka.
Det gör den mest intressanta detaljen mindre spektakulär, men kanske viktigare.
Bankerna varnades för att AI-agenter skulle göra jakten på bortglömda säkerhetshål snabbare och billigare. Mindre än två veckor senare började just sådana system ge vika.
Spela lite spel!
Spela lite spel från TeknikGeeks redaktions utvalda bibliotek. Ett slumpmässigt spel i varje artikel.
