OpenAI planerar att lägga omkring 750 miljarder dollar på molntjänster och annan AI-infrastruktur fram till 2030. Det är en kraftig höjning från den tidigare prognosen på cirka 600 miljarder dollar, enligt uppgifter till The Wall Street Journal.
Summan är inte ett enskilt bygge eller en vanlig investeringsbudget. Den omfattar långsiktiga avtal om datacenter, servrar och kapacitet från flera av världens största teknikbolag.
Annons
OpenAI vill styra datacentren från ritbordet
Den största förändringen handlar inte bara om hur mycket OpenAI vill spendera. Bolaget verkar också vilja få betydligt större kontroll över hur infrastrukturen faktiskt byggs.
Enligt The Wall Street Journal ska OpenAI vara den huvudsakliga utvecklaren och konstruktören bakom ett nytt datacenterprojekt i Georgia. Projektet går under namnet Camellia och uppges motsvara en investering på omkring 20 miljarder dollar.
OpenAI har även rekryterat Brent Mayo, som tidigare arbetade med Elon Musks datacenterprojekt på xAI. Han ska nu ansvara för leveransen av OpenAI nya anläggningar.
Det innebär att bolaget rör sig närmare en modell där det inte enbart hyr färdig kapacitet från Amazon, Microsoft och Oracle. OpenAI vill även påverka allt från byggnadernas utformning till kraftförsörjning, kylning och installation av AI-chip.
Det är ett logiskt steg när vanliga datacenter inte längre räcker. Moderna AI-system kräver stora mängder acceleratorer som placeras tätt tillsammans och kommunicerar över mycket snabba nätverk. Det skapar extrem värmeutveckling och ställer helt andra krav på elnät, kylsystem och fysisk design än traditionella molntjänster.
Avtal med flera av teknikvärldens jättar
OpenAI försöker samtidigt sprida sina inköp mellan flera leverantörer. Bolaget har gått från ett starkt beroende av Microsoft till att även teckna omfattande samarbeten med bland andra Amazon, Nvidia och Oracle.
I februari meddelade OpenAI att företaget säkrat 110 miljarder dollar i nya investeringar. Amazon stod för 50 miljarder dollar, medan Nvidia och Softbank gick in med 30 miljarder dollar vardera.
Samarbetet med Nvidia omfattar enligt OpenAI tre gigawatt kapacitet för att driva färdiga AI-tjänster och två gigawatt för träning av modeller på kommande Vera Rubin-system.
Den bredare strategin syns också i Stargate, OpenAI plattform för AI-infrastruktur. Genom ett avtal med Oracle presenterade bolaget redan 2025 planer på ytterligare 4,5 gigawatt amerikansk datacenterkapacitet.
Tillsammans med den första Stargate-anläggningen i Abilene skulle projekten omfatta över två miljoner chip. OpenAI satte samtidigt upp målet att bygga totalt tio gigawatt AI-infrastruktur i USA.
Intäkterna växer snabbt men kostnaderna ännu snabbare
OpenAI affär växer i en takt som få mjukvarubolag tidigare har uppnått. Företaget uppgav i mars att intäkterna hade nått två miljarder dollar i månaden, motsvarande en årstakt på omkring 24 miljarder dollar.
Bolaget hade samtidigt över 900 miljoner aktiva användare per vecka och fler än 50 miljoner betalande privatkunder. Företagskunder stod för över 40 procent av intäkterna.
Trots tillväxten visar infrastruktursatsningen hur dyr AI-kapplöpningen har blivit. De planerade utgifterna på 750 miljarder dollar motsvarar över 30 gånger OpenAI nuvarande årliga intäktstakt.
Jämförelsen är inte helt rak. Utgifterna sträcker sig över flera år och består sannolikt av avtal där kapacitet tas i bruk stegvis. Men den visar hur mycket framtida tillväxt som krävs för att investeringarna ska bli ekonomiskt hållbara.
OpenAI beskriver själv tillgången till AI-servrar som företagets viktigaste strategiska resurs. Bolaget uppger att dess tillgängliga kapacitet ökade från 0,2 gigawatt 2023 till omkring 1,9 gigawatt 2025. Under samma period steg de årliga återkommande intäkterna från två till över 20 miljarder dollar.
ChatGPT måste bli mer än ett abonnemang
För användarna kan fler datacenter ge snabbare svar, högre tillgänglighet och möjlighet att köra mer avancerade AI-modeller. Men satsningen skapar också ett kraftigt tryck på OpenAI att hitta nya intäktskällor.
Betalversioner av ChatGPT och avgifter från utvecklare är inte längre de enda delarna av affären. OpenAI har även börjat bygga upp intäkter från annonser, handel och AI-agenter som kan genomföra längre arbetsuppgifter åt användaren.
På sikt kan kostnaderna även påverka hur AI-tjänster paketeras. De mest resurskrävande funktionerna kan hamna bakom dyrare abonnemang, användningsgränser eller separata företagsavtal. Samtidigt kan effektivare chip och billigare drift pressa ned kostnaden för enklare AI-funktioner.
OpenAI satsning är därför mer än ett dyrt försök att bygga större modeller. Företaget försöker säkra den fysiska grund som krävs för att ChatGPT ska kunna utvecklas från en populär chattjänst till en global plattform för arbete, sökningar, programmering och automatiserade tjänster.
Lyckas strategin får OpenAI en infrastruktur som konkurrenterna kan få svårt att matcha. Misslyckas tillväxten riskerar bolaget i stället att sitta fast i några av teknikbranschens största och dyraste avtal.
