Skellefteå Droneport ska användas i tre nya projekt om autonoma system, fossilfritt flyg och framtidens transporter. Den mest omfattande satsningen handlar om drönarsvärmar där farkoster i luften, på marken och i vatten ska kunna agera som en gemensam enhet. Det skriver Skellefteå Science City i ett pressmeddelande.
Testanläggningen är en del av Arctic Aviation Hub och ligger i närheten av Skellefteå Airport. Där ska forskare och företag kunna prova tekniken i en verklig miljö i stället för att enbart förlita sig på simuleringar och laboratorietester.
Annons
AI ska styra hela svärmen
Ett av projekten är det nya forskningscentrumet CHASS, Center för heterogena adaptiva svärmsystem. Centrumet leds av Linköpings universitet tillsammans med Lunds universitet och Örebro universitet.
Målet är att utveckla autonoma svärmsystem där flygande drönare, markfordon, ytfartyg och undervattensfarkoster kan arbeta tillsammans. Artificiell intelligens och digitala tvillingar ska hjälpa systemen att konfigurera sig själva och anpassa sig när förutsättningarna förändras.
En viktig del blir SwarmOS, ett nytt operativsystem som ska koppla samman olika typer av hårdvara till en gemensam intelligent enhet. Tanken är alltså inte att alla farkoster måste vara likadana. En flygande drönare ska exempelvis kunna dela information med ett markfordon eller en undervattensfarkost.
Tekniken kan användas vid räddningsinsatser, miljöövervakning och skydd av samhällsviktig infrastruktur. Projektet omfattar även militära användningsområden och samarbetar med bland andra Saab, Sectra Communications, BAE Systems Hägglunds, Totalförsvarets forskningsinstitut och Luftfartsverket.
CHASS får 60 miljoner kronor från Stiftelsen för strategisk forskning och ska pågå i sex år. Minst 14 doktorander ska utbildas inom satsningen och resultaten är tänkta att släppas som öppen källkod.
Ska kunna fortsätta utan ständig kontakt
En av svårigheterna med autonoma svärmar är att de måste kunna fortsätta arbeta även när uppkopplingen är dålig eller försvinner helt. Samtidigt behöver människor kunna bestämma vilket uppdrag som ska utföras och vilka gränser systemet måste följa.
Till Linköpings universitet säger Fredrik Heintz, professor i datavetenskap och föreståndare för CHASS, att vissa uppdrag kan behöva genomföras i miljöer där kommunikation inte är möjlig.
Han betonar samtidigt att det fortfarande är människor som ger farkosterna uppdraget och bestämmer ramarna för vad de får göra.
Projektet omfattar därför inte bara AI, sensorer och kommunikation. Forskarna ska även undersöka säkerhet, juridik och hur människor kan samarbeta med autonoma system.
Markrobotar får hjälp från luften
Ett annat projekt ska kombinera autonoma markfordon med drönare. Projektet leds av Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, och har det engelska namnet Ground air swarms for rural civilian and military logistics.
Forskarna ska undersöka hur samordnade svärmar kan användas för logistik på landsbygden, både i civila och militära sammanhang. Ett robotfordon på marken ska demonstreras tillsammans med drönare som kan kartlägga omgivningen, upptäcka hinder eller hjälpa systemet att välja väg.
Skellefteå Droneport blir en av miljöerna där tekniken ska demonstreras. Projektet ska också ta fram riktlinjer för hur autonoma farkoster på marken och i luften kan samordnas.
Förbereder flygplatser för elflyg
Det tredje projektet heter Elektra och handlar om hur eldrivet och annat fossilfritt regionalflyg kan kopplas ihop med tåg, vägtransporter och energisystem.
Skellefteå Airport och Örnsköldsvik Airport deltar som exempel på regionala flygplatser. VTI och Umeå universitet medverkar som akademiska partner.
Projektet ska bland annat undersöka hur mycket energi och tillgänglig effekt framtidens flygplan kan kräva på flygplatserna. Det ska även analysera hur resenärernas behov och anslutningar till andra transportslag påverkar omställningen.
De tre projekten befinner sig fortfarande i forsknings- och teststadiet. Det finns därför inga besked om när drönarsvärmarna eller de autonoma transportlösningarna kan börja användas i reguljär verksamhet. Skellefteå får däremot en central roll i arbetet med att ta tekniken från digitala modeller till praktiska tester.