Googles moderbolag Alphabet redovisade intäkter på 119,8 miljarder dollar under årets andra kvartal. Det var en ökning med 24 procent jämfört med samma period året före och högre än analytikernas förväntningar.
Trots det föll aktien efter rapporten. Förklaringen finns inte främst i försäljningen, utan i hur mycket pengar Google måste investera för att hålla jämna steg i AI-racet.
Alphabet räknar nu med investeringar på mellan 195 och 205 miljarder dollar under 2026. Den tidigare prognosen låg på mellan 180 och 190 miljarder dollar.
Annons
Det innebär att Google på bara några månader har höjt den övre gränsen för årets investeringsbudget med 20 miljarder dollar. Företaget uppger att ökningen främst beror på att ny kapacitet levereras snabbare för att möta efterfrågan.
Bakom formuleringen finns enorma mängder servrar, nätverksutrustning, specialbyggda AI-kretsar, reservkraft och avancerade kylsystem. AI-tjänster som Gemini och funktioner i Googles sökmotor körs inte i något abstrakt moln. De kräver fysiska datacenter som kostar miljarder att bygga och driva.
Kassaflödet visar den verkliga kostnaden
Det centrala problemet för investerarna är inte att Googles AI-produkter saknar användare. Det är att investeringarna växer snabbare än de pengar som verksamheten genererar efter sina utgifter.
Alphabet redovisade ett negativt fritt kassaflöde på 5,9 miljarder dollar under kvartalet. Det var första gången bolaget rapporterade ett negativt fritt kassaflöde, enligt Reuters.
Fritt kassaflöde är de pengar som återstår från verksamheten efter investeringar i exempelvis datacenter och utrustning. Det kan användas till utdelningar, aktieåterköp, förvärv eller för att stärka balansräkningen.
När den siffran blir negativ behöver företaget i praktiken finansiera sina investeringar med befintliga tillgångar, upplåning eller nytt kapital. För Alphabet är det inte någon akut ekonomisk kris. Bolaget har enorma intäkter och en stark balansräkning. Men utvecklingen visar hur snabbt AI-utbyggnaden förändrar ekonomin även för världens mest lönsamma teknikföretag.
Det är också därför en stark rapport inte längre automatiskt räcker för att lugna marknaden. Investerarna vill veta när AI-investeringarna börjar ge avkastning som är jämförbar med kostnaderna.
Google Cloud växer med 82 procent
Samtidigt finns tydliga tecken på att satsningen ger resultat. Google Cloud ökade intäkterna med 82 procent till 24,8 miljarder dollar under kvartalet.
Alphabet uppgav även att den totala omsättningen steg till 119,8 miljarder dollar och att bolaget noterade sitt tolfte raka kvartal med tvåsiffrig intäktstillväxt.
Tillväxten inom molntjänster är viktig eftersom Google där kan sälja tillgång till sina AI-modeller, TPU-kretsar och serverplattformar direkt till företag. Det ger en tydligare affärsmodell än kostnadsfria AI-funktioner i sökmotorn eller konsumentversionen av Gemini.
Men även snabb molntillväxt måste ställas mot investeringsnivån. En stor del av den nya omsättningen kräver samtidigt fler servrar, mer nätverkskapacitet och nya datacenter.
Reuters beräkningar visar att investeringarna hos de största amerikanska teknikbolagen riskerar att öka betydligt snabbare än deras operativa kassaflöden fram till 2027. För varje extra dollar i kassaflöde väntas investeringarna öka med omkring 1,57 dollar.
AI-modeller blir billigare samtidigt som infrastrukturen blir dyrare
Google möter dessutom en motsägelse som påverkar hela AI-branschen. Det blir allt dyrare att utveckla infrastrukturen, samtidigt som priset för att använda AI-modeller pressas ned.
OpenAI, Google, Anthropic och kinesiska aktörer konkurrerar om utvecklare genom lägre API-priser, snabbare modeller och mer generösa abonnemang. Företagskunder kan också byta mellan modeller eller använda flera leverantörer parallellt.
Det gör det svårare för ett enskilt bolag att höja priserna för att täcka ökade kostnader.
Kinesiska AI-företag förstärker pressen genom att presentera konkurrenskraftiga modeller som uppges vara billigare att träna och använda. Om modeller kan bli bättre utan motsvarande ökning av hårdvarukostnaderna riskerar värdet att flyttas från infrastrukturen till mjukvaran.
Det skulle vara dåliga nyheter för bolag vars värderingar bygger på att efterfrågan på AI-servrar och acceleratorer fortsätter öka i samma takt under många år.
Chipaktierna tappar fart
Oron har redan spridit sig utanför Google. Philadelphia Semiconductor Index föll med omkring 4,5 procent under tisdagen när investerare sålde aktier kopplade till AI och halvledare.
Samtidigt steg mer defensiva delar av börsen. Rörelsen tyder på att kapital flyttades från bolag med stora AI-förväntningar till verksamheter med mer förutsägbara intäkter och kassaflöden.
Det betyder inte nödvändigtvis att AI-boomen är över. Google Cloud växer snabbt och efterfrågan på AI-tjänster är fortfarande hög. Men marknadens krav har förändrats.
Under de senaste åren har löften om framtida AI-tillväxt varit tillräckliga för att lyfta aktiekurser. Nu vill investerarna se hur satsningarna ska omvandlas till uthålliga vinster.
Nästa test kommer från Microsoft, Meta och Amazon
Google är inte ensamma om att öka sina investeringar. Microsoft, Meta och Amazon bygger också datacenter i snabb takt för att försörja sina AI-tjänster och molnplattformar.
Om även dessa bolag höjer sina prognoser kan investerarnas oro växa. Framför allt om kassaflödet fortsätter att försvagas trots högre intäkter.
AI-racet går därför in i en ny fas. Frågan är inte längre bara vilket företag som har den smartaste modellen. Minst lika viktigt blir vem som kan leverera AI till ett pris som kunderna accepterar utan att kostnaderna skenar.
Google har visat att efterfrågan finns. Nu måste bolaget visa att världens dyraste teknikutbyggnad också kan bli en hållbar affär.
