Allt fler använder AI för att diskutera juridiska problem, sin hälsa och andra privata frågor. Flera amerikanska rättsfall visar nu att samtalen kan bli bevismaterial och saknar det särskilda skydd som många användare verkar förutsätta.
En chattbot kan upplevas som en privat samtalspartner. Den svarar direkt, minns sammanhanget och ställer ibland följdfrågor som får användaren att dela mer information.
Men ett samtal med ChatGPT är inte juridiskt jämförbart med ett förtroligt samtal med en advokat. Informationen kan lagras hos AI-företaget och i vissa situationer begäras ut under en rättsprocess.
Annons
AI-samtal har blivit bevismaterial
Washington Post har granskat flera amerikanska rättsfall där samtal med AI-tjänster har blivit en del av bevisningen.
I ett fall hade en före detta säljare frågat ChatGPT om hans e-postleverantör kunde återställa raderade mejl. Hans tidigare arbetsgivare använde senare samtalet i en tvist där mannen anklagades för att ha kontaktat företagets kunder efter att han lämnat sin anställning.
I ett annat fall hamnade privata AI-samtal från en 15-åring i offentliga domstolshandlingar. Materialet lämnades in av försvarsadvokater efter att pojken väckt talan mot flera stora sociala plattformar.
En 15-åring kan skriva saker till en chattbot som han aldrig skulle säga till en terapeut, förälder eller vän, säger advokaten Mike Morgan till Washington Post.
ChatGPT omfattas inte av advokatsekretess
I USA skyddas förtrolig kommunikation mellan en advokat och en klient normalt av så kallad attorney-client privilege. Skyddet innebär att kommunikationen i många situationer inte behöver lämnas ut i en rättsprocess.
En AI-tjänst är däremot ingen licensierad advokat och kan inte ingå en sådan relation med användaren.
I det amerikanska målet United States v. Heppner försökte en person skydda AI-genererat material från att lämnas ut. Argumentet var bland annat att innehållet hade skapats inför samtal med personens riktiga advokat.
Läs mer: Moderaterna vill införa AI-sandlådor
Domstolen kom fram till att samtalen med AI-plattformen inte omfattades av advokatsekretessen. En anledning var att kommunikationen inte skedde mellan klienten och en mänsklig advokat.
Det betyder inte att varje AI-konversation automatiskt blir offentlig. Det betyder att användaren inte kan utgå från att ett samtal skyddas bara för att frågorna handlar om juridik eller är av privat karaktär.
OpenAI tar emot rättsliga begäranden
OpenAI har särskilda riktlinjer för hur företaget hanterar krav på användaruppgifter i civilrättsliga processer.
För användare inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och Schweiz tillhandahålls tjänsten normalt av OpenAI Ireland. En begäran om uppgifter måste därför delges företaget på ett juridiskt giltigt sätt enligt irländsk lag och tillämpliga internationella regler.
Det innebär att en motpart inte bara kan mejla OpenAI och be om någons konversationer. Det krävs en rättslig process och företaget kan invända mot en begäran som är ogiltig, alltför omfattande eller rättsligt bristfällig.
Läs mer: AI-agenter installerade okänd kod i företags nätverk
Samtidigt visar riktlinjerna att konversationer inte bör behandlas som information som under alla förhållanden är oåtkomlig för domstolar eller myndigheter.
Även svenska domstolar kan bedöma digitala samtal
De uppmärksammade fallen kommer från USA och kan inte överföras direkt till Sverige. Svenska regler om sekretess, dataskydd och tillgång till uppgifter ser annorlunda ut.
I Sverige gäller samtidigt principerna om fri bevisföring och fri bevisvärdering. Huvudregeln är att parterna får lägga fram den bevisning de vill och att domstolen sedan avgör vilket värde materialet har.
Det innebär att en ChatGPT-konversation som har säkrats på ett lagligt eller i vissa fall annat sätt i princip kan åberopas som bevis, förutsatt att den har betydelse för målet. Domstolen behöver därefter bedöma bland annat om samtalet är äkta, vem som skrev det och vad formuleringarna faktiskt visar.
Det är alltså inte AI-modellens svar som nödvändigtvis är mest intressant. Användarens egna frågor kan avslöja avsikter, kunskap, tidslinjer eller vilka risker personen övervägde vid ett visst tillfälle.
Känsliga uppgifter bör inte skrivas in
Integritetsskyddsmyndigheten rekommenderar användare att tänka efter innan de delar personuppgifter med en AI-tjänst. Det gäller särskilt information om hälsa, politiska åsikter, religion, sexuell läggning och andra känsliga personuppgifter.
Samma försiktighet är rimlig för uppgifter om pågående rättstvister, interna företagsproblem och information som omfattas av sekretess eller tystnadsplikt.
En AI-tjänst kan hjälpa till att förklara allmänna juridiska begrepp, men den ersätter varken en advokat eller det skydd som kan omfatta kommunikationen med en riktig juridisk rådgivare.
Den enklaste tumregeln är därför att inte skriva något i en vanlig AI-chatt som du absolut inte vill se återgivet utanför samtalet.