USA:s försök att göra Anthropic till en nationell säkerhetsrisk har fått ett rejält bakslag. En federal domstol i Kalifornien har slagit fast att flera av åtgärderna mot företaget var olagliga och att regeringen använde säkerhetsargument för att straffa Anthropic efter en offentlig konflikt om AI.
Domare Rita F. Lin konstaterar i domen från den 27 augusti att Anthropic utsattes för olaglig vedergällning i strid med det första tillägget i USA:s konstitution. Hon slår även fast att bolaget inte fick den rättsliga process som krävs och att försvarsdepartementets klassning av Anthropic som en risk i leveranskedjan stred mot amerikansk lag.
Konflikten började tidigare under året efter att Anthropic vägrat ta bort två begränsningar för hur Claude får användas av den amerikanska staten. Företaget motsatte sig användning för omfattande inhemsk massövervakning och för helt autonoma vapensystem där människor inte längre fattar det slutliga beslutet om mål och attack.
Annons
Anthropic har samtidigt betonat att man accepterar ett stort antal andra militära användningsområden. Claude har enligt företaget bland annat använts för underrättelseanalys, simuleringar, operativ planering och cyberoperationer inom amerikanska säkerhetsmyndigheter.
Säkerhetsargumentet höll inte tekniskt
En av de mest intressanta delarna av domen handlar om själva tekniken bakom regeringens argument.
I underlaget hade USA bland annat pekat på risken att Anthropic skulle kunna påverka Claude efter att modellen installerats i nationella säkerhetssystem. Det skulle i teorin kunna innebära exempelvis förändrade modeller eller skadliga uppdateringar.
Men enligt domstolen höll den förklaringen inte.
Domaren konstaterar att Anthropic saknade den typen av åtkomst till modeller som redan hade distribuerats i systemen. Regeringen medgav dessutom att Anthropics teknik i det avseendet inte innebar större säkerhetsrisk än andra slutna AI modeller.
Det försvagade en central del av motiveringen bakom klassningen som en risk i leveranskedjan. Enligt domen hade staten dessutom bara presenterat ett begränsat administrativt underlag för beslutet, där en fyrsidig promemoria stod för huvuddelen av motiveringen.
Domstolen pekar också på en tydlig motsägelse. Kort före svartlistningen övervägde försvarsdepartementet enligt domen att använda Defense Production Act mot Anthropic, vilket i praktiken skulle ha inneburit att tekniken betraktades som viktig för nationell säkerhet. Samtidigt fortsatte regeringen att diskutera nya samarbeten med bolaget.
Från leverantörstvist till total bojkott
Pentagon har rätt att välja vilken AI leverantör myndigheten själv vill använda. Det ifrågasätter inte heller domstolen.
Problemet var omfattningen.
President Donald Trump hade beordrat federala myndigheter att sluta använda Anthropics teknik, samtidigt som försvarsminister Pete Hegseth ville begränsa möjligheten för försvarsleverantörer att göra affärer med bolaget även utanför militära projekt.
Domstolen ansåg att åtgärderna gick betydligt längre än vad lagstiftningen om risker i leveranskedjan medger. Den lagen är tänkt att skydda känsliga system mot exempelvis sabotage eller manipulerad teknik, inte att fungera som ett generellt verktyg för att stänga ute företag efter en kontraktstvist.
Anthropic hade redan innan rättsprocessen argumenterat för samma tolkning. Företaget skrev i mars att en sådan klassning endast borde kunna påverka användningen av Claude inom specifika försvarskontrakt och inte andra affärer som en leverantör har med Anthropic.
Claude fick två tydliga gränser
Bakom hela konflikten finns en större fråga om vem som i slutändan bestämmer hur kommersiella AI modeller får användas av staten.
Anthropic har argumenterat för att dagens avancerade AI modeller fortfarande är för opålitliga för att själva välja och angripa mål utan mänsklig kontroll. Företaget har samtidigt varnat för att moderna AI system kraftigt kan skala upp övervakning genom att automatiskt koppla samman stora mängder information om människors rörelser, kommunikation och digitala beteenden.
Det är Anthropics egen bedömning och inte ett konstaterande från domstolen. Företaget säger däremot att just dessa två begränsningar låg bakom sammanbrottet i förhandlingarna med Pentagon.
Trumpadministrationen har haft en helt annan syn. I rättsprocessen argumenterade regeringen för att konflikten handlade om villkoren i ett avtal och om nationell säkerhet, snarare än om att straffa Anthropic för företagets åsikter.
Domstolen accepterade inte den förklaringen. Lin skriver att regeringens egna uttalanden och agerande visade att åtgärderna åtminstone delvis syftade till att göra Anthropic till ett exempel efter företagets offentliga kritik.
Reuters rapporterar att regeringen fortfarande kan överklaga och att Anthropic parallellt driver en relaterad process i Washington.
Domen kan påverka hela AI branschen
Domen innebär inte att Anthropic har fått rätt på varje punkt. Domstolen avvisade bland annat företagets argument om att presidentens agerande i sig bröt mot maktdelningen. Men Anthropic fick rätt i de centrala frågorna om yttrandefrihet, rättssäkerhet och försvarsdepartementets användning av lagstiftningen om leveranskedjor.
På kort sikt är beslutet en seger för Anthropic och Claude. På längre sikt är prejudikatfrågan betydligt större.
USA:s regering är på väg att bli en av världens viktigaste köpare av avancerad AI. Samtidigt bygger modellerna fortfarande på privata företag som själva sätter tekniska säkerhetsgränser. Domen markerar att staten får välja bort en leverantör, men inte utan vidare använda nationell säkerhetslagstiftning för att slå betydligt bredare mot ett företag när en sådan konflikt uppstår.