Ett krypterat franskt militärbrev från 1809 har blivit läsbart med hjälp av OpenAI-modellen GPT-6 Astra. Arbetet genomfördes av Carter Church, AI-ingenjör på säkerhetsföretaget SentinelOne.
Modellen fick en bild av dokumentet och uppgiften att försöka lösa koden. Därefter transkriberade den symbolerna, undersökte vilken typ av chiffer som användes, skrev programkod för analysen och jämförde resultatet med historiska källor.
Hela modellkörningen tog omkring sex timmar, enligt Church.
Annons
Inte skrivet av Napoleon själv
Brevet har koppling till Napoleon Bonaparte men skrevs inte personligen av honom.
Dokumentet kom från högkvarteret för Eugène de Beauharnais, Napoleons styvson och vicekung av Italien. Det skickades till den franske generalen Auguste de Marmont och förmedlade information och order med koppling till Napoleon.
Innehållet beskriver bland annat placeringen av franska och allierade arméer inför Österrikes offensiv 1809.
Skillnaden är viktig. En rubrik kan använda Napoleon för att förklara den historiska kopplingen, men artikeln bör inte påstå att han själv skrev brevet.
Läs mer: OpenAI avslöjar historisk AI-incident under säkerhetstest
Behövde först förstå bilden
Uppgiften bestod inte enbart av att testa olika kodnycklar. Modellen behövde först tolka ett fotografi av ett dokument fyllt med handritade symboler.
Den delade bilden i rader, identifierade vilka tecken som var varianter av samma symbol och byggde därefter en strukturerad transkription. Först då kunde den börja analysera själva chiffret.
Brevet använde en så kallad homofonisk substitutionskod. Flera olika symboler kan där representera samma bokstav, medan vissa tecken står för hela ord eller namn. Konstruktionen gör vanlig frekvensanalys betydligt svårare än i ett enkelt ersättningschiffer.
Astra skrev programkod för att pröva möjliga lösningar och använde därefter historiska uppgifter för att bedöma om den framtagna texten var rimlig.
AI gjorde inte allt ensam
Resultatet visar hur AI kan kombinera bildtolkning, programmering, språk och historisk research i samma arbetsflöde. Det betyder däremot inte att modellen helt på egen hand löste ett mysterium som professionella kodknäckare aktivt arbetat med i 217 år.
Church formulerade uppgiften, granskade processen och publicerade lösningen. Arbetet kunde dessutom använda befintlig forskning och en delvis känd kodtabell.
Fem symboler i läsningen uppges fortfarande vara osäkra. Resultatet är därför en väl underbyggd rekonstruktion, inte ett bevis på att varje tecken har tolkats slutgiltigt.
– Jag trodde inte på det först, säger Carter Church till Live Science och tillägger att lösningen går att kontrollera mekaniskt mot dokumentet och den framtagna nyckeln.
Citatet är direkt översatt från Live Science.
Läs mer: Forskare använde Claude för att hacka OpenAI
Kan öppna fler historiska arkiv
Gamla arkiv innehåller stora mängder material som aldrig har transkriberats, översatts eller analyserats i modern tid. Handstil, skadade dokument och okända förkortningar gör arbetet långsamt även när texterna inte är krypterade.
En AI som kan kombinera optisk läsning med historisk kunskap och egen programkod kan hjälpa forskare att sortera och undersöka betydligt fler dokument.
Det mänskliga arbetet försvinner inte. Historiker behöver fortfarande bedöma källornas ursprung, sammanhang och om en språkligt rimlig tolkning faktiskt stämmer med andra dokument.
Napoleonbrevet visar ändå ett användningsområde där AI inte bara sammanfattar redan känd information. Den hjälper till att göra tidigare otillgängligt material läsbart.
Spela lite spel!
Spela lite spel från TeknikGeeks redaktions utvalda bibliotek. Ett slumpmässigt spel i varje artikel.